Recension: ”Robot dreams” i regi av Pablo Berger

När Oscarsgalan avgörs på söndag, 10 mars, kan ”Robot dreams” ta hem statyetten för Bästa animerade film. Filmens retrostil är ”ursnygg” tycker GP:s kritiker Mats Johnson som sett en uppfriskande spansk-fransk saga om en hund och en robot i ett New York befolkat av elefanter, älgar, noshörningar och andra djur.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ANNONS

Handlingen utspelas i New York på 1980-talet, men ”Robot dreams”, som är animerad i ursnygg retrostil, kommer från Spanien. Dialog på spanska, engelska eller svenskdubbat? Inget av detta. Regissören Pablo Berger väljer att berätta med bilder, ljud och musik, och skippar röster. Ett innovativt grepp som fungerar ypperligt, och är klart uppfriskande nu när man på Disney/Pixar drabbats av idétorka.

Dog är en bottenlöst ensam hund. Hemma i Brooklynlägenheten spelar han tv-spel av 80-talssnitt, alternativt kollar på MTV i väntan på att kvällens Macaroni and cheese ska bli klar i mikron.

Hunden är i akut behov av en kompis. Han ringer till ett postorderföretag och beställer en robot, som kräver en del tålamod för att få att fungera. Sedan är allt toppen. Tillsammans gör jycken och roboten allt som man förväntas göra i New York, där det bara bor elefanter, älgar, noshörningar och andra djur (i den här filmen alltså).

ANNONS

Regissören Pablo Berger väljer att berätta med bilder, ljud och musik, och skippar röster. Ett innovativt grepp som fungerar ypperligt, och är klart uppfriskande nu när man på Disney/Pixar drabbats av idétorka.

De åker högst upp i Empire State Building. De promenerar i Central Park och åker tunnelbana. Och så sitter de på parkbänken vid Brooklyn Bridge.

En utflykt till Coney Island slutar tyvärr illa. Efter ett dopp känner sig roboten krasslig och blir liggande, nästan medvetslös, på stranden.

”Robot dreams” är inte de stora gapflabbens film, men späckad med underfundig humor och fina referenser till Plåtman i ”Trollkarlen från Oz” samtidigt som den gamla Earth, wind & fire-slagdängan ”September” är det musikaliska ledmotivet (”Do you remember/ The 21st night of September?”).

Pablo Berger, som författat manuset tillsammans med Sara Varon, räds inte allvar. ”Robot dreams” utvecklas till en film om sorg och saknad. Det är en, om man ska vara petig, aningen temposvag saga som inte alltid tar de förväntade vägarna.

LÄS MER:Recension: ”Hypnosen” i regi av Ernst de Geer

LÄS MER:Recension: ”May december” i regi av Todd Hynes

LÄS MER:Recension: ”Heroic” i regi av David Zonana

LÄS MER:Recension: ”Dune: part two” i regi av Denis Villeneuve

Titta också på:

”Wallace & Gromit: Nära ögat” (Nick Park, 1995)

”WALL-E” (Andrew Stanton, 2008)

”Paddington” (Paul King, 2014)

Missa inga recensioner från GP Kultur

Nu kan du få alla våra filmrecensioner direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Filmrecension. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS