Svenskarna drar nu både i handbromsen och står på bromspedalen. Lånetillväxten har inte varit så här låg sedan SCB började sammanställa statistiken 2006. Allra mest krymper utlåningen för konsumtion, men nästan lika mycket för bostadsköp. Så här kraftiga fall är exceptionellt och knappt aldrig tidigare skådat, enligt Danske Banks chefsekonom Michael Grahn.
Tvärniten i konsumtions- och bostadsutlåningen förvånar inte då i princip alla privatekonomiska stjärnor står fel. Bostadspriserna har rasat, inflationen och räntorna rusat medan löneutvecklingen stått och stampat. Den svenska konsumenten misströstar på goda grunder och stoppar hellre sina allt svagare kronor i en stel madrass än satsar dem på storbildsskärmar och våghalsiga bostadsköp. På några ynka månader har medelsvensson tappat år av reallöneökningar och helt plötsligt tvingats börja reflektera över sin konsumtion. Följderna ses inte minst inom detaljhandeln, vars försäljning minskat med 4,4 procent på ett år.
Att vi blir fattigare är givetvis inte bra, att vi börjat reflektera är däremot bättre. Under många år har pengar varit gratis, inflationen låg eller negativ alltmedan lönekuvertet fyllts på i gemytlig takt. Pengar har strösslats och konsumtionen sprudlat, och om pengar saknats har där alltid funnits villiga borgenärer till hands. Den som levt ett tag, eller studerat sin historia, vet dock att inget kommer gratis och att notan måste betalas till slut. Likaledes är den klimatengagerade införstådd med att måttlös konsumtion inte heller håller på sikt.
Den botgöring som svenska konsumenter nu genomgår är inte endast av ondo, utan tvärtom en välgörande tillnyktring efter flera år av excesser.
Sivert Aronsson
LÄS MER:Vi måste göra upp med konsumtionskulturen
LÄS MER:Efter räntechocken: Här är stadsdelarna i Göteborg där bopriserna fallit mest