GP Konsument har ställt samma fråga till KO, konsumentombudsman Cecilia Tisell, Erik Slottner, KD, civilminister med ansvar för konsumentfrågor och Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter: Vad är det viktigaste på konsumentområdet 2023?
Trions svar har den gemensamma nämnaren att de vill värna om sårbara konsumenter.
Först ut är Sveriges Konsumenter, en ideell organisationen som ska arbeta för konsumenternas bästa genom att granska företag, påverka politiken och stärka konsumentmakten. Jan Bertoft är generalsekreterare och ser ett tufft 2023 framför sig.
– Med prishöjningar på i stort sett allt och höjda räntor och handlar det om att undvika lurendrejerier och överskuldsättning. Människor blir mer sårbara när de har ont om pengar, och jag räknar med att marknadsföringen för konsumtionslån och snabblån kommer att bli mer aggressiv.
Jan Bertoft ser att de konsumenter som har små marginaler i sin ekonomi, samtidigt som allt kostar mer, lättare riskerar att hamna i skuldfällor. Hans råd är att slimma sin ekonomi där det går:
– Det handlar om att få överblick över sin ekonomi, vänta med att köpa dyra saker och inte låna till konsumtion.
I stället kan man fundera på andra sätt att konsumera, tipsar han, att låna, hyra eller dela saker med andra. Ställa om till en mer hållbar konsumtion.
– Alla behöver inte äga alla grejer själv. Sedan kan man gå igenom löpande utgifter som streamingtjänster – och fundera på vad man faktiskt använder.
Cecilia Tisell, Konsumentverkets generaldirektör och konsumentombudsman, anser att det är svårt att vara konsument i dag, men vilken är den viktigaste frågan på konsumentområdet 2023?
– De förslagna bankbedrägerierna. För inte så länge sedan rånades banker och nu är det i stället de äldre konsumenterna som blir utsatta. Bedragarna som ofta tar kontakt via telefon skapar stress och rädsla och invaggar sedan konsumenterna i falsk säkerhet. Därefter luras konsumenterna att lämna ifrån sig behörighetsinloggningar eller koder och sedan töms kontona. Ofta är det fråga om hundratusentals kronor, säger Cecilia Tisell.
Om en konsument som har lämnat ifrån sig sina behörighetsuppgifter anses ha agerat ”särskilt klandervärt” säger reglerna att konsumenten ska stå för hela förlusten. Fram tills i juni i 2022 var bedömningen vad som ansågs som ”särskilt klandervärt” beteende tuffare för konsumenten. Men då kom en dom i Högsta domstolen och enligt den krävs det nu att konsumenten var medveten om och insåg risken för en obehörig transaktion men trots det agerade på uppmaning av bedragaren.
– Det är en dom som på ett närmast revolutionerande sätt omfördelar förlustansvaret mellan kunden och banken i den här typen av bedrägerier.
Konsumenten hade till följd av ett bedrägeri lämnat ut koden till sitt bank-id och hade enligt domen agerat grovt vårdslöst, men inte särskilt klandervärt, och skulle därför inte svara för mer än 12 000 kronor av de transaktioner som genomförts.
Bankbedrägerier – gör så här om du är drabbad
När någon tagit ut pengar med ditt kort, betalat med ditt kort eller gjort överföringar från ditt konto utan tillåtelse talar man om en obehörig transaktion.
• Om du upptäcker en obehörig transaktion ska du genast kontakta banken och reklamera transaktionen.
• Polisanmäl händelsen.
• Om du och banken är överens om att det handlar om en obehörig transaktion ska banken som huvudregel ersätta dig.
• Det är banken som har bevisbördan för att du agerat på ett sätt som gör att du får stå för en del av eller hela förlusten.
• På hallakonsument.se finns brevmallar du kan kopiera för att anmäla en obehörig transaktion eller om du vill begära en omprövning av ett tidigare beslut hos banken.
Källa: Hallå konsument
När domen kom skrev Cecilia Tisell om detta till högsta ledningen i landets alla banker men fick bara ett fåtal svar.
– Jag har uppmanat bankerna att på eget initiativ ompröva alla tidigare bedömningar där de låtit konsumenten bära hela ansvaret och att då tillämpa reglerna såsom Högsta domstolen säger.
De drabbade kan begära omprövning
Inget hindrar att du som kund begär en omprövning hos banken av tidigare beslut.
Allmänna reklamationsnämnden, ARN, dit konsumenter kan vända sig efter att ha blivit nekade ersättning har efter i somras tagit beslut i linje med den nya domen. Men ARN:s beslut är rekommendationer till hur bankerna ska agera.
Cecilia Tisell har också skickat ett andra brev och efter det svarade Bankföreningen ”att bankerna följer den domstolspraxis som gäller från tid till annan” samt: ”Fler konsumenter kommer att få rätt till ersättning med denna nya praxis.” Men också: ”Allmänna reklamationsnämnden har i de vägledande beslut som nämnden nyligen publicerat funnit att omständigheterna i det enskilda fallet avgör”, det vill säga att alla konsumenter som utsätts för ett bedrägeri kommer inte att ha rätt att få hela beloppet tillbaka från banken med avdrag av 12 000 kronor.
Våra personnummer har blivit en handelsvara
Ytterligare en konsekvens av digitalisering på andra områden är att konsumenternas självständighet minskat, enligt henne.
– Det är mycket oroväckande.
Det handlar om nya affärsmodeller och marknadsföring som på ibland otillbörliga sätt förmår konsumenter att köpa sådant de annars inte hade köpt, menar hon.
– Våra personnummer har blivit en handelsvara och som konsument förstår man oftast inte hur uppgifter används. Konsumenternas sårbarhet utnyttjas, exempelvis om du inte fått ett vanligt banklån får du frestande erbjudanden om snabba lån mot betydligt sämre villkor, säger Cecilia Tisell.
Det handlar tricks och manipulationer, där du ska tro att det bara finns ett hotellrum kvar eller en klocka som räknar ner tiden för ett köp till ett visst pris.
– Det krymper konsumenternas autonomi och vi förleds att köpa saker vi inte tänkt, inte behöver och inte alltid heller har råd med, till nackdel för både plånbok och miljö, konstaterar hon.
Erik Slottner, KD, är civilminister med ansvar för konsumentfrågor och tidigare var han äldre- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad.
Vad är viktigast på konsumentområdet för regeringen under 2023?
– Jag vill säga tre saker. Utbredningen av överskuldsättning, att undvika att människor hamnar där och får sina liv förstörda. Detta tittar en utredning på, samt ett skuldregister för att få till en ansvarsfull kreditgivning.
– Hela frågan kring bedrägerier, hur vi kan minska bedrägerier riktade mot äldre som ökat explosionsartat de senare åren, och som kan rasera hela deras tillit till institutioner och gör att deras livskvalitet minskar. Det handlar framförallt om identitetsstölder och kort- och telefonbedrägerier.
– Dessutom att öka konsumentmakten genom bättre produktinformation som kan göra det enklare att göra bättre val, exempelvis klimatval.
Vad ska regeringen göra för att minska brottsligheten som rör identitetsstölder?
– Det finns inga klara svar på det nu, inget i Tidöavtalet som reglerar det. Men att det blir straffskärpningar kan inte uteslutas. Det är viktigt att inte bli indragen i detta, och de som utsätter konsumenterna för det ligger steget före. Men när polisen har kampanjer om att inte dela uppgifter om sitt bank-id ger det resultat, när de når ut brett med informationen.
Konsumentverkets generaldirektör anser att bankerna på eget initiativ borde ompröva alla tidigare bedömningar där konsumenterna fått bära hela förlusten för bedrägeriärenden. Din kommentar till det?
– Det här är ett intressant domslut och vi får se vilka konsekvenser och effekter det får. Men om Högsta domstolen ser att bankerna har ansvar när människor utsätts för bankbedrägerier kommer det att få konsekvenser framöver, det kommer att fördela ansvaret.
Vilket allmänt råd skulle du vilja ge till svenska konsumenter som har det allt tuffare?
– Ett allmänt tips, som man kanske skulle ge tidigare innan en lågkonjunktur, är att ha en buffert i sin ekonomi, att ha lagt undan lite varje månad för att vara bättre skyddad när vi nu går mot sämre tider.
LÄS MER:Kunder utsatta för bedrägeri kan få pengar tillbaka från banken
LÄS MER:Bedragare lurar tusentals – hans strid kan tvinga storbankerna att betala
Jöran Matson, 32, Stampen, Göteborg
– Hållbarhet. Att varorna ska hålla i längden. Vi måste bort från slit och släng. Allt ska kunna repareras. Och att alla uppmuntras att handla i andra hand.
Vad kan du förändra i din vardagsekonomi?
– Jag har redan gjort mycket. Är till exempel i princip vegan.
Gerd Sundström, 66, Masthugget, Göteborg
– Helheten. Jag har låga krav på livet. Sitter redan nu och tittar på tv med släckta lampor, lagar mat billigt och har ingen bil. Men jag lider av känslan att världen inte mår bra och undrar vad som ska hända härnäst.
Vad kan du förändra i din vardagsekonomi?
– Jag får rätta mun efter matsäcken.
Sheryl De la Cruz, 33, Mölndal
– Jag tänker på maten. Hoppas att den kan bli billigare eftersom det blivit så dyrt. Min mamma och syskon bor i Filippinerna och där har lök blivit jättedyrt.
Vad kan du förändra i din vardagsekonomi?
– Jag handlar mat till lågpris. Och kan sluta köpa kläder på nätet.
Karl-Johan Bondeson, 66, Glose, Kungälv
– Att den nya regeringen kan ta ansvar för att ställa konsumenterna i förgrunden och hålla de kommersiella intressena stången. Den höga styrräntan, inflationen och höga elpriser är en toxisk blandning.
Vad kan du förändra i din vardagsekonomi?
– Energisparåtgärder. Frågan nu är när jag kan räkna hem kostnaden för att installera solceller. Vi bor i ett energisnålt hus.
Missa inte det senaste från GP Konsument!
Nu kan du få alla konsumentnyheter, tester, guider och jämförelser som en notis direkt till din mobil eller läsplatta genom att klicka på följ-knappen vid taggen Konsument. Läser du via appen hittar du den under artikeln och på sajten överst till höger om artikeln.
