Den 15 september 2008 gick investmentbanken Lehman Brothers i konkurs och paniken spreds i den globala ekonomin. Företag världen över drog i nödbromsen, efterfrågan stannade av och massuppsägningar följde. I Sverige försvann omkring 100 000 industrijobb på kort tid.
Den globala finanskrisen påverkade många länder men de negativa effekterna varierade beroende på regeringars förmåga och beredskap att hantera krisen. I Tyskland ökade inte arbetslösheten nämnvärt. Där hade de ett system för korttidsarbete: staten gick in och gav ekonomiskt stöd till krisdrabbade företag som både behöll och utbildade sina anställda.
Något sådant system fanns inte här i Sverige utan företag aktiva här fick stå ensamma. Resultatet blev att internationella företag valde att säga upp personal i Sverige där de inte fick stöd från staten, men behöll anställda i länder där de fick stöd. Det var en dyr lärdom för svensk industri och svenska arbetare.
Bättre beredskap
Efter finanskrisen stod det klart att Sverige behövde en bättre beredskap för att hantera ekonomiska kriser. Därför införde vi ett system för korttidsarbete som kom att bli avgörande under 2020 när Covid-19 slog till.
Pandemin riskerade att lamslå den svenska ekonomin, men tack vare korttidsarbetet kunde Sverige undvika de värsta effekterna. Anställda fick möjlighet att gå ner i arbetstid med till stor del bibehållen lön i stället för att sägas upp. Det innebar att företag inte behövde varsla i onödan. Enligt Tillväxtanalys räddades uppemot 40 000 jobb under pandemin tack vare detta system.
Nu befinner vi oss återigen i ett oroligt ekonomiskt läge. Den nya amerikanska administrationen har höjt tulllarna mot EU och mot världen. Kina har svarat. Världen räds ett upptrappat handelskrig.
Det nya ekonomiska läget kräver att Sverige arbetar aktivt inom EU för att minska de negativa effekterna på vår industri. Men vi måste också göra vår läxa på hemmaplan. Om Trumps tullar utvecklas till en ny kris, likt finanskrisen eller pandemin, måste vi vara bättre förberedda.
När globala företag måste fatta tuffa beslut om nedskärningar är risken stor att de väljer att behålla personal i länder med bättre stöd och säga upp anställda i Sverige
Systemet för korttidsarbete som användes under pandemin var ett bra första steg, men det är inte tillräckligt. Dagens system är inte lika konkurrenskraftigt som motsvarande system i jämförbara europeiska länder. Det innebär att företag aktiva i Sverige hamnar i en sämre konkurrenssituation. När globala företag måste fatta tuffa beslut om nedskärningar är risken stor att de väljer att behålla personal i länder med bättre stöd och säga upp anställda i Sverige.
Därför vill vi se att ett nytt system för korttidsarbete. Det finns redan en färdig utredning med förslag på ett förbättrat system som ligger på regeringens bord. Förslaget har brett stöd från både fackföreningar och arbetsgivare inom industrin. Det finns en bred enighet om vikten av att stärka vår konkurrenskraft och säkra arbetstillfällen i en alltmer osäker värld.
Flytta produktion
De nya tullarna kommer kunna få stora konsekvenser för svensk industri. Vi har redan sett hur Volvo förbereder sig för att flytta produktion till USA. Ett uttåg av svenska företag skulle vara negativt för jobben i Sverige och i Göteborg – i nästa led skulle det slå hårt mot underleverantörer och småföretagare.
Trots att utredningen kring korttidsarbete är klar och trots att flera aktörer tydligt har påpekat vikten av att gå vidare med förslagen händer ingenting. Att i en sådan här tid stå passiv och inte rusta svensk arbetsmarknad är inte bara oansvarigt utan direkt skadligt. Regeringen måste agera och det första steget är att gå vidare med ett nytt system för korttidsarbete. För att säkra svenska jobb och trygga svensk tillväxt.
Mikael Damberg (S), ekonomiskpolitisk talesperson
Fredrik Olovsson (S) näringspolitisk talesperson
Jonas Attenius (S) kommunstyrelsens ordförande i Göteborg
