När hjulet uppfanns, ångmaskinen, telegrafen och sedan telefonen, bilen och lastbilarna, mobiltelefonen och annat upplevde världen en exceptionell tillväxt. Järnvägar var ett exempel. Sågverksindustrin och pappersindustrin ett annat. Microsoft, Apple, Tesla och Amazon är exempel idag.
Covid-19 har tvingat oss att ändra vårt beteende och hur vi arbetar och de förändringarna kommer i stor utsträckning att vara permanenta. De viktigaste ändringarna kommer att vara färre resor på jobbet, både korta resor till jobbet och långa resor. Vidare behov av mindre kontorsytor. Mer produktiv arbetskraft eftersom de tillbringar mindre tid på att resa/pendla och interaktionen mellan människor blir effektivare. Jämför med telefonen när den kom.
Inte behöver pendla
Människor kan flytta till mindre städer och längre ut från stadskärnorna där deras jobb är eftersom de inte behöver pendla varje dag och inte alltid i rusningstid.
Vilka ekonomiska effekter kommer detta att få? Vi tar här Sverige som exempel då vi har ganska bra statistik. 10 procent av arbetsstyrkan kommer att göra 5 resor färre till jobbet. 25 procent av arbetsstyrkan kommer att göra en resa mindre per vecka med bil till jobbet. Vidare kommer 25 procent av arbetsstyrkan att resa en dag mindre till arbetet med kollektiva transporter.
Behovet av kontorsrum kommer minska med hälften. En femtedel av arbetsstyrkan kommer att öka sina produktiva timmar en halv månad per år. Många kommer att gå över till ett billigare och bättre boende och spara mycket per år. Med en multiplikatoreffekt på 5 kommer detta att öka BNP med 8,7 procent och utan blir det 1,62 procent.
Det är svårt att utifrån förstå hur många under och efter pandemin kommit fram till domedagsprofetior
Naturligtvis kommer det att ta lite tid att nå dessa effekter men tempot har varit högre än väntat hittills. En svensk kontorsägarförening gjorde förra våren en prognos att efterfrågan på kontorslokaler kommer att minska med 20–30 procent. Nu har de gjort om sin prognos och säger 50 procent.
Johan Giesecke, svensk professor i epidemiologi och biostatistik, från Karolinska Institutet har sagt att vi inte kan utvärdera pandemin förrän efter 3–4 år. Begravningsentreprenörerna i Sverige säger att överdödligheten under pandemins början har resulterat i färre dödsfall än normalt efter det – så hittills har det inneburit att några, mestadels äldre människor, har dött någon/några månader tidigare.
Så den slutliga sanningen kommer förmodligen att vara att pandemin inte var så illa, vaccin producerades i snabb takt och BNP-tillväxteffekterna kommer att vara permanenta och människor kommer att få det bättre.
Det är svårt att utifrån förstå hur många under och efter pandemin kommit fram till domedagsprofetior. Vårt företag har sparat mycket pengar och tid. Däremot tror vi att den traditionella konsultmarknaden kommer att bli mindre, beroende på ökad effektivitet hos de potentiella kunderna.
Magnus Lagerkvist, managementkonsult
LÄS MER:Riksrevisionen kritisk till Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera pandemier
LÄS MER:Folkhälsomyndighetens nya pandemiplan – efter coronaviruset