För att biblioteken ska kunna främja läsning krävs resurser att arbeta långsiktigt. Tyvärr finns det anledning att vara orolig för bibliotekens möjligheter. Var tionde bibliotek har i år mindre pengar att använda till litteratur, medarbetare och aktiviteter visar en färsk undersökning från Biblioteksbladet, skriver debattörerna.
För att biblioteken ska kunna främja läsning krävs resurser att arbeta långsiktigt. Tyvärr finns det anledning att vara orolig för bibliotekens möjligheter. Var tionde bibliotek har i år mindre pengar att använda till litteratur, medarbetare och aktiviteter visar en färsk undersökning från Biblioteksbladet, skriver debattörerna. Bild: FREDRIK SANDBERG / TT

Många fina ord om vikten av läsning - men var är pengarna?

Larmrapporterna om minskad läsning och försämrad läsförståelse har duggat tätt de senaste åren. Det som behövs är en större översyn över litteraturstödet, kraftfulla satsningar på läsfrämjande verksamheter och att mer resurser tillsätts till folk- och skolbibliotek, skriver Karin Linder och Elisabet Reslegård.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Göteborg har av Unesco utsetts till Sveriges första litteraturstad. Med anledning av det anordnas litteraturpolitiskt toppmöte på Svenska mässan den 4 mars. Den övergripande frågan är: Behöver Sverige en ny litteraturpolitik och ett vidgat stöd för läsfrämjande? Vårt svar är ett tydligt ja.

Politiker från alla partier talar sig varma om behovet av nya åtgärder för att vända utvecklingen. För det första är en förutsättning för läsfrämjande att det finns både läsare och medier. Hela stödet för litteratur och litteraturförmedling bör ses över, inte minst mot bakgrund av den snabba digitaliseringen och den starka ställning som strömningstjänsterna för e-medier idag fått på den svenska marknaden. Här måste också upphovspersonernas och förlagens perspektiv vägas in eftersom alla aktörer måste samverka för att skapa en långsiktig lösning.

ANNONS

Jobba brett

För det andra bör det införas ett verksamhetsbidrag till läsfrämjande organisationer som kan jobba brett och nyskapande i hela samhället. Detta föreslogs av Läsdelegationen men har ännu inte förverkligats.

För det tredje måste vi stärka biblioteken. De svenska folkbiblioteken har uppdraget att arbeta läsfrämjande. Detta görs utifrån bibliotekariens expertis och lokala förutsättningar. Flera folkbibliotek samarbetar med förskolor för att tidigt bidra till språkutveckling. Projektet Bokstart görs till exempel gemensamt av folkbibliotek och barnhälsovård för att stötta föräldrar med små barns språkutveckling. En mycket stor del av det läsfrämjande arbetet sker på landets folk- och skolbibliotek. Sex av tio aktiviteter som folkbiblioteken anordnar riktas till barn och unga. Efterfrågan på bibliotekens litteratur till denna målgrupp är också fortsatt hög.

Var tionde bibliotek har i år mindre pengar att använda till litteratur, medarbetare och aktiviteter visar en färsk undersökning från Biblioteksbladet.

För att biblioteken ska kunna främja läsning krävs resurser att arbeta långsiktigt. Tyvärr finns det anledning att vara orolig för bibliotekens möjligheter. Var tionde bibliotek har i år mindre pengar att använda till litteratur, medarbetare och aktiviteter visar en färsk undersökning från Biblioteksbladet. Så har det sett ut de senaste åren. Inför 2020 var det 30 procent av kommunerna som minskade resurserna till biblioteken. Sedan år 2000 har bibliotekens andel av de kommunala budgetarna konstant minskat.

Inget lagförslag

Mindre än hälften av Sveriges elever går i skolor som har ett riktigt skolbibliotek med en utbildad bibliotekarie. Trots att det råder en bred enighet om skolbibliotekariernas betydelse för elevernas läsförmåga kommer inget lagförslag med krav på bemannade skolbibliotek. Detta trots att det finns ett väl utrett och förankrat utredningsförslag.

ANNONS

En framgångsrik litteraturpolitik bygger på en läsande befolkning. Den bästa vägen dit är att investera i bibliotek och läsfrämjande. Det hoppas vi inte bara är slutsatsen av dagens litteraturpolitiska toppmöte utan även det som omsätts i praktiken. Det skulle vi alla ha nytta av.

Karin Linder Generalsekreterare Svensk biblioteksförening

Elisabet Reslegård Ordförande Läsrörelsen

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS