Replik
20/12 Kvinnor luras att tro att skönhetshetsen är självförverkligande
Den uppfattningen är den yttersta kränkningen av den fria kvinnan. I Hedmans värld ska vi veta vår plats. Regler för vårt uttryck ska sättas. Gud nåde den som hävdar att kvinnlighet är medfödd, evolutionär och därmed självvald.
Hur kommer det sig att majoriteten alla kvinnor inte öppet vågar stå för att de kontinuerligt gör skönhetsbehandlingar? Vem är de så rädda för? Tänk om de är rädda för sådana som Hedman?
Jag vill påstå att dessa feministiska pekpinnar om vad som är etiskt eller estetiskt rätt är en fortsättning på förtrycket av oss kvinnor. Frågan man bör ställa sig är varför de flesta av oss kvinnor i alla tider strävat efter att uppnå den, som Hedman beskriver, ”moderiktiga” siluetten?
Belönar vissa beteenden
Kan förklaringen ligga i belöningssystemet? Att våra gener faktiskt utformats under evolutionens gång till att belöna vissa beteenden?
Hedman påstår vidare att det är en ”enorm” skillnad på dåtid och nutid Hon missar själv målet när hon i sin enfald tror att något förändrats under tidens gång. Det enda som ändrats från dåtid till nutid är vårt tidsutrymme att ägna åt olika former av livsnjutning.
Hårda levnadsförhållanden krymper självfallet utrymmet att ägna åt ”mindre överlevnadsviktiga” livsfrågor såsom exempelvis skönhet och kultur.
Hennes poäng är att vi kvinnor egentligen bara vill eftersträva uttryck som patriarkatet indoktrinerat oss att tro att vi önskar
Hedman påstår att kvinnans skönhetslängtan är en produkt av ”ojämlika maktstrukturer”. Vilken typ av etiskt godkända aktiviteter har hon bestämt att vi kvinnor ska få lov ägna oss åt? Får vi färga vårt hår? (Färgen sitter kvar längre än en fillerbehandling). Får vi tatuera oss eller ta hål i öronen?
”Den frigjorda kvinnan väljer sitt förtryck med övertygelse” skriver Hedman. Hennes poäng är att vi kvinnor egentligen bara vill eftersträva uttryck som patriarkatet indoktrinerat oss att tro att vi önskar. Hade vi kvinnor varit fria, som Hedman själv, hade vi aldrig strävat efter att få göra oss vackra.
Valt våra håriga ben
I Hedmans feministiska värld hade vi varit fria och då hade vi själva valt våra håriga ben, gråa hår och buskiga ögonbryn. Vi hade inte sminkat oss och heller inte haft något intresse av vackra kläder, skor eller smycken.
Vilka godkända aktiviteter ägnar sig då Hedman åt måntro? Eftersträvar hon någonsin den ”moderiktiga” siluetten? Gör hon sig ”vacker” ibland? På vilka grunder och under vilka maktstrukturers inflytande utför hon själv sina handlingar?
Tänk om det i själva verket är hennes helt egna evolutionära belöningssystem som i grunden driver henne. Ingen maktstruktur, varesig mannens, kapitalismens eller religionens. Tänk om hon egentligen är en helt fri kvinna men inte inser det?”
Kathrin Mörtel, skönhetsentreprenör