Vill man lösa personalbristen behövs det bland annat nationella satsningar med fler utbildningsplatser för psykologer, skriver debattören.
Vill man lösa personalbristen behövs det bland annat nationella satsningar med fler utbildningsplatser för psykologer, skriver debattören. Bild: Isabell Höjman/TT; Peter Wahlström.

Köerna till BUP beror på personalbrist och flaskhalsar

En av lösningarna för att minska köerna till BUP är att i större utsträckning nyttja primärvården för ”lättare” psykisk ohälsa. Dock kvarstår problem med personalbrist, detta oavsett aktör och i vilken regi vården utförs, skriver Gunilla Druve Jansson (C).

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Replik

12/7 Privat psykiatri kan lösa BUP-krisen

Det är en mycket viktig fråga som företrädare för MUF lyfter i sin debattartikel. Barn och unga med psykisk ohälsa ska givetvis ha snabb och effektiv hjälp från hälso- och sjukvården och de behöver också redskap att hantera de känslor och reaktioner som uppstår när man möter svårigheter i livet.

Det finns flera nationella problem som gör att situationen för barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ser svår ut i stora delar av landet. Det ena är nationell brist på den personal som behövs för att bedöma och behandla personer med psykisk ohälsa: allmänläkare, läkare med specialistkompetens inom psykiatri och psykologer.

ANNONS

Den andra är avsaknad av en första linje inom primärvården vilket leder till att barn och unga vänder sig direkt till BUP, oavsett problemets art eller svårighetsgrad. Det är samma sak som om alla personer med exempelvis ont i knät skulle vända sig direkt till ortopedimottagning i stället för att gå till sin vårdcentral för bedömning och sedan få de insatser som behövs av fysioterapeut innan eventuell remiss för operation.

Pilotprojekt på vårdcentraler

I detta avseende har Västra Götalandsregionen gått före och väckt nationellt intresse genom ett pilotprojekt där flera vårdcentraler fått extra resurser att särskilt ta hand om barn och unga med psykisk ohälsa. Över 10 000 barn och unga med vårdnadshavare har fått råd, stöd och behandling för ”lättare” psykiska ohälsa som oro och nedstämdhet. Det har varit korta väntetider och resultat visar att barn och unga samt vårdnadshavare är mycket nöjda med det bemötande och den hjälp de fått.

Oavsett aktör och i vilken regi vården utförs, är de efterfrågade yrkeskategorierna begränsade.

Långtidsuppföljning visar att insatsernas effekt består och enbart 10 till 15 procent har behövt gå vidare till BUP. Projektet har utvärderats och bedömts så framgångsrikt att det finns beslut på implementering i ordinarie drift. Med detta har regionen skapat förutsättningar för BUP att kunna utföra sitt uppdrag som specialistsjukvård.

Satsa på fler utbildningsplatser

Gällande BUP har sedan årsskiftet ett gemensamt arbetssätt tagits fram som handlar om att få enhetlig bedömning av remisser och etablerande av en mottagning som hanterar utredningar som inte kan tas om hand av respektive BUP samt utökade digitala arbetssätt. Rekrytering har påbörjats och dessa insatser beräknas vara i drift framåt senhösten-vintern.

ANNONS

Barn och ungas psykiska hälsa är av absolut största vikt och det är oerhört viktigt att alla får den hjälp och det stöd de behöver. Att nyttja primärvården i större utsträckning för ”lättare” psykisk ohälsa är en dellösning som minskar köerna till BUP, men problem med personalbrist kvarstår. Oavsett aktör och i vilken regi vården utförs, är de efterfrågade yrkeskategorierna begränsade. Här behövs nationella satsningar med fler utbildningsplatser för bland annat psykologer samt att få fler att vilja utbilda sig och arbeta inom BUP.

Gunilla Druve Jansson (C), ordförande psykiatriberedningen i Västra Götalandsregionen

LÄS MER:Fler barn och unga hos psykiatrin

LÄS MER:VGR har längst kötid till barn- och ungdomspsykiatrin

LÄS MER:Det måste finnas pengar till nya BUP-huset!

ANNONS