Katastrofala resultat där man har avkriminaliserat droger

I British Columbia i Kanada där man har avkriminaliserat droger talar statistiken sitt tydliga språk. Narkotikadödligheten skenar, gängmorden har inte minskat samtidigt som var tredje person använde cannabis förra året, skriver Jessica Vikberg.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Slutreplik

12/2 Vikberg argumenterar för en legalisering utan att förstå det själv

4/2 Nu köper helylletjejer i kappor knark på öppen gata

Johan Svensson skriver att han vill legalisera eller ”reglera” cannabis och annan narkotika med målet att minska skadeverkningar av narkotika och de kriminella gängen. Det samhälle som gått längst på den väg han förespråkar är provinsen British Columbia i Kanada. Där legaliserades cannabis 2018. Innehav upp till 2,5 gram av heroin, metamfetamin och kokain bland annat avkriminaliserades 2023.

Myndigheterna resonerar att problemet inte är narkotikan i sig utan att narkotika är illegalt, ”illicit toxic drugs”. Därför väljer man att avkriminalisera innehav och ersätta illegal narkotika med legal genom safe supply och möjligheter till ”säker” användning.

ANNONS

Legal förskrivning

Med en befolkning på 5,5 miljoner, hälften av Sveriges befolkning, har man nu 49 brukarrum, 25 000 personer i LARO-behandling och 5000 med så kallat safe supply, eller legal förskrivning. Utdelning av utrustning och verktyg för intag av narkotika sker i stor skala.

Statistiken talar sitt tydliga språk. 31 procent har använt cannabis det senaste året mot cirka 3 procent procent i Sverige. Antalet barn som exponeras för cannabis i hemmet och tvingas uppsöka akutvård ökar. Narkotikadödligheten skenar och är på nivåer som i få andra samhällen. Förra året dog 2511 personer en drogrelaterad död i British Columbia (vilket hade motsvarat nästan 5000 dödsfall i Sverige).

Gängrelaterade mord har inte minskat, som man sa, utan ökat efter legaliseringen. Som en följd har avkriminaliseringen resulterat i en ökad öppen narkotikaanvändning i offentliga miljöer. Detta har fått särskilt affärsidkare att reagera då kunder drar sig för att gå in i butiker. Protesterna ledde till att regeringen införde en lag om att narkotikaanvändning inte var tillåtet inom sex meter från en port eller butiksentré och femton meter från en lekplats.

Ett bättre alternativ är en fortsatt restriktiv politik med en ökad satsning på förebyggande insatser, förbättrade möjligheter för tull och polis att minska tillgången av narkotika och bättre vård och stöd för att hjälpa människor att bli drogfria

“Protester mot detta ledde till en lag om att narkotikaanvändning inte var tillåtet inom sex meter från en port eller butiksentré och femton meter från en lekplats för barn.

ANNONS

Lagen i sig ledde till protester från The Harm reduction Nurses Association som ansåg att den nya lagen riskerade ökade överdoser på platser med färre människor närvarande.

Högsta domstolen upphävde då den nya lagen som ansågs vara en inskränkning mot de medborgerliga rättigheterna.

Vi har en annan gatubild och andra siffror i Sverige men behöver förbättra oss i alla led. Men inte genom att välja den uppgivenhetspolitik som Johan Svensson rekommenderar.

Ett bättre alternativ är en fortsatt restriktiv politik med en ökad satsning på förebyggande insatser, förbättrade möjligheter för tull och polis att minska tillgången av narkotika och bättre vård och stöd för att hjälpa människor att bli drogfria. Även du som läser detta kan påverka framtiden genom ditt eget ansvars- och ställningstagande.

Jessica Vikberg, Förbundsordförande Riksförbundet arkotikafritt samhälle

ANNONS