Göteborgs stad höll nyligen sin första islamofobikonferens för kommunanställda och inbjudna gäster. Jag hade äran att presentera delar av min forskning på denna ambitiösa utbildningsinsats. Efter flera år av en minst sagt ansträngd relation mellan kommunen och dess muslimska invånare var detta ett välkommet initiativ. Nu måste arbetet fortsätta för att stärka banden mellan kommunen och stadens muslimer, särskilt för den yngre generationen. För att bygga förtroende och göra Göteborg till en stad där alla kan känna sig respekterade.
När jag flyttade till Göteborg för nästan 20 år sedan mötte jag en stad där muslimer hade en plats i det offentliga rummet på ett annat sätt än jag tidigare upplevt. Vi hade problem med islamofobi även då. Men jag deltog i välbesökta eid-fester, interreligiösa samarbeten och såg en bred enighet när det blev protester mot moskébygget. Tyvärr har utvecklingen sedan dess gått åt fel håll under många år. När jag samtalar med muslimer i moskéer och i skolor upplever många att kommunen inte längre tar deras situation och islamofobin på allvar. Särskilt oroande är de ungas utsatthet i skolan. I ett starkt samhälle och gemenskap behöver alla känna sig inkluderande. Därför måste skolan vara central i detta arbete.
Oroande resultat
Under arbetet med min avhandling Muslimer, skolan och förorten fick jag en insyn i hur många muslimer upplever islamofobi och annan utsatthet i skolan. Ett av de mest oroande resultaten var att många muslimska elever väljer gymnasieskola utifrån var de känner sig trygga, inte utifrån vilket program de vill gå eller där de tror att undervisningen är bäst. Många upplever att deras religionsutövning, som bön, fasta och klädsel, betraktas som störningsmoment och att deras religiösa identitet ses som ett hinder i skolan. Detta är allvarligt, eftersom skolan har en viktig roll i att fostra medborgare i förståelse för olika livsåskådningar och religioner. Många väljer då skolor med fler elever med muslimsk eller “utländsk bakgrund” för att “smälta in”. När jag presenterat studien har jag fått höra åtskilliga unga bekräfta dessa resultat, vilket tyder på ett utbrett problem.
Studien visar dock att det genom aktivt arbete går att skapa trygga skolmiljöer för minoritetselever. Därför föreslår jag fyra åtgärder kommunen och friskolorna kan genomföra redan nu:
– Kartlägg muslimska elevers situation Göteborgs stad och fristående skolor bör skyndsamt initiera en kartläggning av hur muslimska elever upplever skolan, samt hur de väljer skola. Vi behöver mer kunskap om orsakerna till avhopp och skolbyten. Kommunens pågående studie om muslimers liv i Göteborg är välkommet, men behöver kompletteras med ett tydligt skolfokus.
– Utbilda skolpersonal Kommunen bör satsa på utbildning för skolledare och lärare så att de får verktyg att identifiera och motverka islamofobi och rasism. Tidigare forskning visar att islamofobi ofta är subtil och sällan syns i statistik av kränkningsanmälningar.
– Rekommendationer för fasta och bön Inleda ett arbete att ta fram kommunala rekommendationer för hur skolor bör bemöta elever som vill fasta eller be under skoltid. Otydligheten skapar osäkerhet för rektorer och onödiga konflikter mellan elever och lärare.
– Satsa på muslimska ungdomar De extra medel som delades ut via Levande historia för arbetet mot antisemitism och islamofobi bör permanentas. Kommunen behöver dessutom ge särskilt stöd till det muslimska civilsamhället för att stötta unga muslimer i att bygga trygga identiteter och hantera diskriminering.
Det arbete inom Göteborgs stad med insatser mot islamofobi samt en stärkt plan mot rasism är lovvärt, men det får inte stanna vid politiskt korrekta formuleringar. Islamofobikonferensen var ett viktigt första steg, men får inte bli ett mål i sig. Arbetet måste fördjupas och konkretiseras under de kommande åren.
Om Göteborg ska leva upp till sin vision om att vara en stad för alla krävs ett målmedvetet och långsiktigt arbete för att motverka diskriminering i alla dess former.
Göteborgs stad har nu en unik möjlighet att vända en negativ utveckling med ökad islamofobi. Vi får inte missa den chansen. Om Göteborg ska leva upp till sin vision om att vara en stad för alla krävs ett målmedvetet och långsiktigt arbete för att motverka diskriminering i alla dess former. Barn måste känna sig trygga i skolan, och föräldrar i sin tur trygga i att lämna ifrån sig det viktigaste de har. Låt oss ta tag i detta arbete tillsammans redan i dag.
Christopher Ali Thorén, doktor i utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet
