Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Demokraterna ser hur den ökade antisemitismen kräver nya och betydligt bredare satsningar, skriver Jessica Blixt (D) och Sofie Löwenmark (D). På bilden synagogan i Göteborg efter attacken 2017.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Göteborgs arbete mot antisemitism behöver breddas

Det är av största vikt att arbeta mot den ökande antisemitismen i Göteborg, men då är nya miljoner till Toleransprojektet, som når väldigt få och kostar mycket per deltagande elev, inte rätt insats. Fler elever måste kunna nås, framförallt de som har antisemitiska åsikter, skriver Jessica Blixt (D) och Sofie Löwenmark (D).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Antisemitismen ökar i Europa såväl som i Sverige. Från Malmö har det länge larmats om hur ökad antisemitism gör tillvaron allt svårare för stadens judiska befolkning. Det är en lika oroande som oacceptabel utveckling.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I Göteborg attackerades synagogan då flaskor med brinnande bensin kastades mot synagogan i december 2017. Samtidigt som de flammande flaskorna kastades av en grupp maskerade män, pågick en ungdomsfest i det intilliggande församlingshuset. Ungdomarna tvingades gömma sig i församlingens säkerhetsrum. Tack och lov kom ingen människa till fysisk skada, och synagogan som uppfördes 1855 klarade sig utan större skador. Men brandattacken kom givetvis att starkt påverka församlingen och tillvaron för den judiska befolkningen i Göteborg.

Göteborgs stad införde år 2015 Toleransprojektet på tre skolor i Torslanda för att motverka antisemitism. Projektet bygger på en modell som har sitt ursprung i mordet på 14-årige John Hron som mördades av fyra nynazistiska ungdomar i Kungälv år 1995. Toleransprojektet löper under ett läsår och avslutas med en studieresa för de deltagande eleverna till Förintelsens platser.

Sex miljoner till Toleransprojektet

I nästa vecka ska kommunstyrelsen fatta beslut om finansiering av åtgärdsprogram mot antisemitism,  för 2019 handlar det om sex miljoner kronor som är bundna till Toleransprojektet.

Toleransprojektet har säkerligen många bra inslag och delar, men vi i Demokraterna menar att projektet endast når ut till några få och inte till alla målgrupper. Då eleverna själva ansöker om deltagande tenderar detta att främst locka till sig studiemotiverade elever som inte när antisemitiska åsikter.

Det så centrala för antisemitismen är just hur den gror inom flera grupperingar och tankegodset måste således bemötas på bred front.

Toleransprojektet är vidare mycket kostsamt. För dagens satsning på 1,5 miljoner deltar 20 till 25 elever per läsår i projektet. Vidare tycks Toleransprojektet främst fokusera på den antisemitism som uppvisas från högerextremt håll. Den högerextrema antisemitismen är naturligtvis av största vikt att täcka upp, men samma sak gäller också antisemitismen som kommer från andra håll. Det så centrala för antisemitismen är just hur den gror inom flera grupperingar och tankegodset måste således bemötas på bred front.

Når endast 100 elever

Den nu föreslagna satsningen på sex miljoner skulle innebära att drygt 100 elever från utvalda skolor skulle få delta i projektet under ett läsår. Med tanke på att Göteborg har drygt 57 000 grundskoleelever är det utfallet alldeles för snävt.

Demokraterna ser hur den ökade antisemitismen kräver nya och betydligt bredare satsningar. Inte minst i former som konkret också når ut till elever som inte självmant kan antas söka sig till arbete mot antisemitism. Hur satsningar når ut bredast borde grundskoleförvaltningen ges möjlighet att se över.

Har rätt att känna sig trygga

Att Göteborgs judiska invånare inte kan känna trygghet i att öppet bära judiska attribut såsom kippa och Davidsstjärnan är lika oacceptabelt som ovärdigt. Likaså är det orimligt att judiska församlingen i Göteborg själva ska behöva stå för hutlösa summor i säkerhetskostnader.

Den första synagogan i Göteborg byggdes under slutet av 1700-talet. Ett öppet judiskt liv måste alltid få vara en självklar del av Göteborg och det är upp till oss alla att säkerställa att det möjliggörs.

Jessica Blixt (D)

kommunalråd Demokraterna

Sofie Löwenmark (D)

politisk sekreterare Demokraterna