Därför står vårt förslag fast: inför en kompletterande koldioxidbudget för att säkerställa att den nationella politiken ligger i linje med vetenskapen och Parisavtaletg, skriver debattörerna.
Därför står vårt förslag fast: inför en kompletterande koldioxidbudget för att säkerställa att den nationella politiken ligger i linje med vetenskapen och Parisavtaletg, skriver debattörerna.

En skarp koldioxidbudget gör det lättare att utkräva ansvar

Oavsett vilken teoretisk beräkningsmodell som föredras är dagens politik inte tillräcklig: utsläppen ökar dessutom i Sverige. Verkligheten i dag är att världen kommer att överstiga koldioxididbudgeten för Parisavtalet om inte kursen läggs om, skriver Frida Berry Eklund, Alasdair Skelton och Paul Glantz.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Slutreplik

4/1 Orättvist att belöna de länder som har släppt ut mest

26/12 Vi kan inte skjuta upp de akuta utsläppsminskningar som krävs

Det finns stora osäkerheter kring den kvarstående globala koldioxidbudgetens storlek och konsekvenser av ett överskridande av 1,5-graders-målet är mycket allvarliga. Därför rekommenderar företrädare för Klimatkollen och forskarnätverket, Researchers’ Desk att försiktighetsprincipen tillämpas i frågan om val av koldioxidbudget.

Vi vill tacka Christian Azar och Daniel Johansson för deras replik på vår artikel om koldioxidbudget – och vi är medvetna om att det finns för- och nackdelar med ”grandfathering”. Å andra sidan utgår Uppsalastudien från principen att utvecklingsländer bör ges mer tid att vända sin utsläppskurva som vi anser ligger närmare rättviseprinciperna i Parisavtalet än beräkningar som baseras på principen jämlika utsläpp per person och år.

ANNONS

Vi är också medvetna om att det finns flera sätt att räkna fram en nationell koldioxidbudget. Vi valde att lyfta fram Uppsalastudien (som ger en mindre budget än i replikförfattarnas rapport) av följande anledningar:

– Den stora osäkerheten kring den kvarstående globala koldioxidbudgetens storlek. En färsk artikel visar att den kan ligga ännu lägre för 1,5-graders målet än i Uppsalastudien.

– De allvarliga konsekvenserna av att 1,5-gradersmålet överskrids.

Å andra sidan utgår Uppsalastudien från principen att utvecklingsländer bör ges mer tid att vända sin utsläppskurva som vi anser ligger närmare rättviseprinciperna i Parisavtalet än beräkningar som baseras på principen jämlika utsläpp per person och år

Därför rekommenderar vi försiktighetsprincipen och att politiker utgår från den mer konservativa budgeten.

Vår poäng är att Sverige bör anta en skarp nationell koldioxidbudget som beaktar försiktighetsprincipen, för att underlätta ansvarsutkrävande och göra det lättare för medborgare att få koll på hur det faktiskt går med de fossila koldioxidutsläppen i Sverige.

Oavsett vilken teoretisk beräkningsmodell som föredras är dagens politik inte tillräcklig: utsläppen ökar dessutom i Sverige. Verkligheten i dag är att världen kommer att överstiga koldioxididbudgeten för Parisavtalet om inte kursen läggs om. Därför står vårt förslag fast: inför en kompletterande koldioxidbudget för att säkerställa att den nationella politiken ligger i linje med vetenskapen och Parisavtalet.

Frida Berry Eklund, medgrundare, Klimatkollen

Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi och ordförande för Researchers’ Desk

Paul Glantz, docent i atmosfärsvetenskap och styrelsemedlem i Researchers’ Desk

ANNONS
ANNONS