Runtom i Europa befinner sig journalister och civilsamhällsorganisationer under attack. De tystas av aktörer med starka ekonomiska muskler genom juridiska angrepp, så kallade SLAPP-metoder – ”Strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt”. Metoderna som används för att tysta journalister och civilsamhällsorganisationer är inte bara oetiska, de är ett direkt hot mot demokratin.
I Sverige är stämningen mot nättidningen Realtid det mest kända fallet då en affärsman drev en process i Storbritannien i tre år mot tre journalister på nättidningen. Stämningen kom några dagar innan tidningen skulle publicera en granskning av affärsmannens företag.
Tysta journalister
Under 2021 genomfördes över 400 försök att tysta journalister genom juridiska åtgärder i EU:s medlemsländer. Sedan 2015 har över 40 munkavlestämningar riktats mot frivilligorganisationer, enligt EU-kommissionen.
Som svar på detta hot mot demokratin lade kommissionen fram ett förslag om ett anti-SLAPP direktiv. Tyvärr verkar det svenska EU-ordförandeskapet vilja urvattna kommissionens förslag i ministerrådet.
En av de viktigaste åtgärderna som kommissionen presenterar är införandet av en omvänd bevisbörda. Den som stämmer en aktör måste bevisa att det inte rör sig om en SLAPP-stämning.
Utöver detta ska uppenbart ogrundade rättsprocesser kunna avvisas i ett tidigt skede och målsäganden ska i dessa fall bära alla advokatkostnader, även svarandens.
Sverige är ett ledande land när det gäller mediefrihet och det är mycket oroande att den svenska regeringen i ministerrådet inte försvarar denna
De som blir måltavlor för munkavleprocesser ska ha rätt att begära och få skadestånd, avskräckande böter ska kunna utdömas för att förhindra rättegångsmissbruk och ett skydd mot domar i tredje länder ska införas. Dessa förändringar är mycket nödvändiga åtgärder som kommer att förbättra skyddet för journalister och människorättskämpar.
Därför är rapporterna från ministerrådets arbete högst oroväckande. Den svenska regeringen, som leder arbetet, har vikt sig för en utarmning av skyddsmekanismerna. På punkt efter punkt har rådet strukit eller begränsat åtgärderna som kommissionen föreslår. Skyddet mot gränsöverskridande processer urholkas, ekonomisk kompensation för drabbade stryks och de uppenbart ogrundade fallen kan fortfarande slinka igenom.
Undermålig demokrati
Varför står inte svenska regeringen upp för journalister och människorättsförsvarare? I stället tycks de springa desinformationens och tystnadskulturens ärenden.
De länderna i EU som har varit mot SLAPP-lagstiftningen är de länder som själva har undermålig demokrati och pressfrihet. Sverige är ett ledande land när det gäller mediefrihet och det är mycket oroande att den svenska regeringen i ministerrådet inte försvarar denna.
De länder som motarbetar SLAPP-direktivet i rådet har dock inte tillräcklig makt för att kunna stoppa en linje som står upp för mediefriheten. Deras röster räcker inte. Det är därför som det är så viktigt att Sverige står på rätt sida i förhandlingarna.
Orsaken till den svenska regeringens position tycks finnas i regeringsunderlaget. Vi ser hur journalister och medier i Sverige trakasseras och blir hotade på olika sätt. Det största partiet i regeringskonstellationen, Sverigedemokraterna, drar sig inte för att ge sig på journalister och medier.
Dold propagandagrupp
I slutet av valrörelsen i fjol kom det fram att Sverigedemokraterna avlönat en dold propagandagrupp för att sprida vilseledande information. Nu tar Sverigedemokraterna attacken på mediefriheten ett steg längre genom att urvattna lagförslag på EU-nivå.
Om regeringspartierna accepterar Sverigedemokraternas attacker på mediefriheten på hemmaplan, är det inte förvånande att de tillåter det hända även i EU.
Det här är ett hot mot demokratin, det fria medierna och det fria ordet. Att kompromissa här är inte bara en usel idé av regeringen, det är ett steg i att nedmontera demokratin inte bara i Sverige utan i hela EU.
Abir Al-Sahlani, Europaparlamentariker, Centerpartiet
Evin Incir, Europaparlamentariker, Socialdemokraterna
