Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Om de aviserade besparingarna genomförs kommer det att få katastrofala följder och de sjuka och sköra patienterna kommer att drabbas hårdast, skriver debattörerna. Bild: Privat, 	Simon Rehnström/SvD/TT, SÖS
Om de aviserade besparingarna genomförs kommer det att få katastrofala följder och de sjuka och sköra patienterna kommer att drabbas hårdast, skriver debattörerna. Bild: Privat, Simon Rehnström/SvD/TT, SÖS

Akutsjukhusen klarar inte fler besparingar – vården kompromissas redan

I pandemins kölvatten väntar mångmiljonbesparingar för många av Sveriges akutsjukhus – trots uppenbar brist på vårdplatser och en enorm vårdskuld. Besparingar som kan få förödande konsekvenser för både patienter och personal, skriver Akil Awad och Tobias Alfvén.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Hösten närmar sig och med den en förhoppning om ett lugnare pandemiläge och därmed en möjlighet för sjukvårdspersonalen att ta sig an den vård som blivit uppskjuten på grund av covid-19, ägna sig åt nödvändig kompetensutveckling och få tillfälle till återhämtning.

Tyvärr ter sig dessa förhoppningar som orealistiska på grund av nya besparingshot omfattande hundratals miljoner riktade mot akutsjukhus runt om i landet. I exempelvis Västra Götalandsregionen beräknas de stora sjukhusen gå med motsvarande 1 miljard kronor i underskott 2021, varav Sahlgrenska sjukhuset med drygt 500 miljoner kronor. Mitt under pandemin har sjukhusen ålagts att ta fram åtgärdsplaner för budget i balans 2022. Södersjukhuset i Stockholm ska enligt media spara närmare 80 miljoner kronor på personalkostnader till nästa år. Sannolikt väntar besparingar även övriga akutsjukhus i Stockholm. Liknande sparbeting har enligt media aviserats för Akademiska sjukhuset i Uppsala och för sjukhusen i Västernorrland.

Resurserna räcker inte till

Personalminskningarna gör att ytterligare vård- och intensivvårdsplatser riskerar att stängas och att patienterna inte får den vård de behöver. De redan knappa resurserna kommer inte att räcka till.

Flertalet av Sveriges akutsjukhus hade det kärvt redan långt före pandemin på grund av besparingsåtgärder. Det har lett till en allt större brist på sjukvårdspersonal och stängda vårdplatser. I jämförelser med andra europeiska länder över antal vårdplatser och intensivvårdsplatser per invånare hamnar Sverige väldigt långt ner. Kaosartade akutmottagningar, överfulla vårdavdelningar och långa operationsköer har på flera sjukhus blivit mer regel än undantag.

Svensk sjukvård riskerar att hamna i en ond cirkel som blir mycket svår att ta sig ur.

Läkare och medarbetare från andra professioner har många gånger påtalat dessa brister, som kan vara ett direkt hot mot patientsäkerheten. Efterföljande internutredningar har dock oftast lett till att situationen lämnats med minimala förändringar eller utan några åtgärder alls. Exempel på detta rapporterades nyligen i Läkartidningen.

På grund av den långvariga personal- och vårdplatsbristen gick Sveriges akutsjukhus in i pandemin med dåliga förutsättningar och obefintliga marginaler och under pandemin har sjukvårdspersonalen fått ställa om och ställa upp för att få vården att fungera. Många har pressats till det yttersta med långa, tunga pass och med liten möjlighet till återhämtning. Samtidigt har det byggts upp en stor vårdskuld bestående av all annan sjukvård som skjutits fram.

De svagaste drabbas hårdast

Den vårdskulden hade varit utmanande även utan besparingar – om de aviserade besparingarna genomförs kommer det att få katastrofala följder och de sjuka och sköra patienterna kommer att drabbas hårdast. Redan före covid-19 var patienterna med störst vårdbehov, såsom äldre, multisjuka och cancersjuka samt sjuka barn och gravida, några av de som drabbades hårdast av personalbristen. De undersköterskor, läkare, sjuksköterskor och paramedicinare som finns kvar kommer att behöva springa ännu fortare, vårda ännu fler patienter och ta ännu snabbare beslut. Belastningen ökar ytterligare för dem som är kvar och vårdkvaliteten och patientsäkerheten hotas. Svensk sjukvård riskerar att hamna i en ond cirkel som blir mycket svår att ta sig ur.

De professionella i vården jobbar som mest effektivt när de slipper ödsla energi på byråkrati, sparkrav, detaljstyrning – och i stället får fokusera på det de är utbildade till: att ta hand om patienterna och utveckla och sprida kunskap om nya och bättre behandlingsmetoder.

Vi vill därför uppmana landets regionpolitiker att tänka nytt – satsa på akutsjukhusen och dess medarbetare! Det är genom att anställa fler och bygga ut vårdplatserna, men även investera i forskning och kompetensutveckling för medarbetarna, som vi gemensamt åstadkommer en sjukvård av hög kvalitet och med hög säkerhet för patienterna. Om politikerna trots allt väljer att fullfölja sparkraven måste de tydligt kommunicera både till befolkningen och till sjukvårdspersonalen vilka inskränkningar i vården som måste göras.

Akil Awad, specialistläkare, initiativtagare till Stockholms sjukvårdsupprop

Tobias Alfvén, docent, specialistläkare, ordförande Svenska Läkaresällskapet