I mitten av utställningsrummet står ett uppstoppat lamm. Lammet har inget namn, men det är en han. Han är utlånad från Naturhistoriska till utställningen "En blodig historia" på Medicinhistoriska för att symbolisera de tidiga försöken att föra över blod till sjuka människor.
– På 1600-talet gjordes försök med att föra över blod från djur till människor, men det förbjöds av kyrkan, säger Robert Wallsson, museipedagog och manusansvarig.
I ett samarbete med GeBlod har Medicinhistoriska museet skapat en utställning om blodgivning och blodtransfusioner genom århundradena. Idén föddes efter att Annika Engström, producent och formgivare på museet, själv lämnat blod och började fundera på om museet kunde hjälpa till att informera om blodgivning.
– Vi vill berätta om historien. För att förstå sin samtid måste man blicka bakåt, säger Annika Engström.
– Det är viktigt att knyta i hop nutid med historia. Utställningen fungerar som ett komplement till vår basutställning, säger museichef Lisa Sputnes Mouwitz.
Åderlåtning, iglar och blodkvarn
I ett av rummets hörn står verktygen som användes på människor under 1800-talet och framåt, som en glaskolv som sattes i givarens blodkärl och en vev som vid varje drag förde över en kontrollerad mängd blod i direkttransfusioner.
Det är ingen utställning för den känslige. Väggarna pryds av bilder och information om hur det gick till förr i tiden. Bland annat kan man läsa om den första lyckade transfusionen i Sverige när en pappas artär syddes ihop med sonens ven så att blodet kunde flöda fritt.
I ett annat hörn ligger en åderlåtningsskål, knivar, pumpar (som fungerat som konstruerade blodiglar) och andra verktyg från en tid när fokuset låg på att ta ut blod istället för att tillföra det till kroppen.
Den som tycker att de historiska experimenten är obehagliga kan fokusera på den moderna delen av utställningen. På motsatt sida står en blodvagga som används inom sjukvården i dag för att blodet ska blandas med antikoagulerande medel, och i fönstret hänger påsar med vätska som ska föreställa plasma, röda blodkroppar, vita blodkroppar och trombocyter.
– Det kan vara lugnande att känna till hur det går till, säger Robert Wallsson.
"En blodig historia" öppnade i samband med Kulturnatta och för att locka besökare har Medicinhistoriska fritt inträde under höstlovet. Under lovveckan anordnas även ”Nalleblodgivning” på museet. Det är 18-årsgräns för att bli blodgivare men för att avdramatisera processen för de yngre kommer barn kunna ta med sig gosedjur som får ”ge” blod.
Även om syftet är att ge ett historiskt perspektiv ser både museet och GeBlod det som en bonus om fler vill ge blod efter att ha besökt utställningen.
– Skulle alla som vill ge blod få ge blod hade vi inte haft brist, säger Ulrika Ljung, kommunikatör på Geblod.
Hon berättar att många som vill bli blodgivare ofta har egna erfarenheter och att blodet ofta används vid cancerbehandlingar och förlossningar.
– I dag har vi 27 000 blodgivare i regionen, och 15 000 i Göteborg och vi vill bli det dubbla på lång sikt. Men det är en utmaning. Samtidigt som blodgivarkåren behöver öka behöver nya blodgivare rekryteras eftersom en del blodgivare slutar att ge blod på grund av sjukdom, flytt eller inte kan ge blod av andra skäl.
Utställningen pågår från 25 oktober 2024 till 10 oktober 2025.
