Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Häckens tränare Anderas Alm.  Bild: Bildbyrån/GP
Häckens tränare Anderas Alm. Bild: Bildbyrån/GP

Mattias Balkander: För mig är det uppenbart varför Häcken inte fungerar

En bra start är aldrig fel, men inte avgörande för hur en säsong slutar. För Häcken finns fortfarande hopp, ett tränarbyte är ingen lösning.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

2015 dröjde Häckens första seger till omgång 5 med en slutlig sjundeplats som följd. Året därpå hade laget endast en vinst efter fyra omgångar och blev till slut tia.

Årets svaga start är inte unik.

Det kanske tydligaste exemplet hittar vi från i fjol. Inte heller då vann ett Andreas Alm-lett BK Häcken någon av de tre första seriematcherna. Trots det var laget tvåa i tabellen redan efter åtta spelade matcher – och trea när serien gick i mål.

LÄS MER: Spelarna i Häcken kritiska efter mardrömsstarten

Placeringen är Häckens näst bästa placering i allsvenskan genom tiderna.

Minnet är alltså kort.

Vi glömmer att det inte alltid har varit bättre förr.

LÄS MER: Andreas Alm om risken att få sparken från BK Häcken

Det fanns länge tecken på att Häcken var riktigt bra

BK Häcken har i upptakten av allsvenskan 2021 inte förmått att uppfylla de förväntningar som funnits både från dem själva eller dess omgivning.

Supportrarna är missnöjda, media förbryllad och expertisen frågande.

Vad har hänt med BK Häcken?

Klarar laget inte av den press som uppstått efter försäsongens fina spela och guldtips?

LÄS MER: Tredje förlusten för Häcken – föll tungt mot Sirius

Håller spelarna inte måttet?

Det fanns ju länge tecken på något annat. Vägen fram till finalen i Svenska cupen (spelas mot Hammarby på Tele 2 söndag 30 maj) innehöll en meriterande bortaseger mot IFK Norrköping och en tydlig markering i semifinalen mot Västerås SK.

”Vi kan om vi vill.”

Det är en sanning som längre inte gäller.

Min bild var att Tobias Heintz var redo att ta över

Häcken vill, men kan inte. Eller … får inte ihop det. Den nya offensiva linjen med Bénie Traore, Alexander Jeremejeff, Leo Bengtsson och Tobias Heintz förmår inte att skapa något etablerat tryck runt motståndarnas straffområde, hastigheten på bollens väg dit är genomgående för långsam, svårighetsgraden i försöken att behålla den i ytan runt straffområdet ofta för hög.

Det är inte en enskild spelares fel, men varje individs ansvar. Tränaren Andreas Alm har sin del i misslyckandet. I hans fall handlar det om laguttagningar och taktisk disposition.

LÄS MER: Fem punkter efter Häckens förlust mot Sirius

Min bild inför premiären mot Halmstads BK var att Tobias Heintz var redo att axla Daleho Irandusts offensiva mittfältsmantel. Hittills har den analysen varit felaktig.

Ska jag peka på några enskilda saker är en norrmannens oförmåga att få sitt höghastighetsspel att klaffa ihop med Alexander Jeremejeff och Bénie Traore.

Goda intentioner stannar vid just det.

Mer behöver till.

En annan iakttagelse är att Häckens begränsade tyngd i offensiven hittills legat dem i fatet.

Reine Almqvist kom in när Stefan Lundin slutade – det hjälpte inte

Alexander Jeremejeff har blivit för ensam när långa bollar avlöser försöken att bygga med innehav, övriga anfallsinsatser sker var för sig och utanför den taktiska planen. Detta gäller även fjolårets utropstecken Leo Bengtsson.

Det finns såklart många fler delar, beslut och detaljer.

LÄS MER: Häckens mardröm efter inställt Gothia – tappar 200 miljoner

Enda gången klubben i närtid har bytt tränare under säsong var när Stefan Lundin lämnade uppdraget i september 2006. In i hans ställe kom Reine Almqvist. Inte heller Almqvist lyckades rädda kvar Häcken i högsta serien, som behövde två år i superettan innan återkomsten 2009.

Även efter att klubben åkte ur allsvenskan 2001 avslutades ett tränaravtal i förväg, den gången med Torbjörn Nilsson, som gärna hade fortsatt, men inte kom överens med dåvarande Häckenledning om ledarkonstellation och därför valde att kliva av.

Att byta tränare nu är inget alternativ.

Mina förslag till ”lösningar” är två: Fortsätt jobba hårt för varandra – fuska inte med det – och skruva på detaljer. Större än så är inte problemet.

Hammarby borta är ingen lätt nöt att knäcka, men en utmaning som heter duga.

De brukar uppskattas av äregiriga elitidrottare.

LÄS MER: ”Har varit ett gigantiskt utropstecken så här långt”