Det var biståndsministern Benjamin Dousa och Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling som tillsammans meddelade att man nu vill satsa tre miljarder ur biståndsramen, alltså biståndsbudgeten, på särskilda insatser som ska minska invandringen till Sverige.
Det kan till exempel handla om praktiska yrkesutbildningar för personer i länder från vilka det flyr många.
Vilka grupper är det som ska få den här yrkesutbildningen?
– Det kan handla om personer som har kommit till Sverige och fått avslag på sin asylansökan och som återvänder till sitt hemland. Då kanske vi hjälper till med återintegrering till den lokala arbetsmarknaden. Det kan också handla om personer som är i ett transitland men på väg mot Europa och Sverige. Då kanske vi hjälper till så att de stannar kvar i det landet.

Återvändarcenter
Regeringen vill också upprätta särskilda återvändarcenter utomlands, som ska fungera som stöd till personer som fått avslag på asylansökan, men också för dem som frivilligt återvänt till sitt hemland. Sen tidigare har de aviserat att återvandringsbidraget ska höjas från dagens 40 000 kronor till 350 000 kronor för den som frivilligt vill flytta från Sverige till sitt födelseland.
En del av biståndet ska också gå till gränskontroller i andra länder. Benjamin Dousa menar att det både kan handla om stöd till stater som kontrollerar gränsen men också till civilorganisationer som hjälper flyktingar vid gränsövergångar.
Men civilorganisationer som verkar i sådana områden arbetar med att ge de här människorna en dräglig tillvaro, med mat och tak över huvudet. Hur ska ett stöd till dem få folk att vilja fly mindre?
– Exakt, men om vi kan stötta på plats med skolgång och humanitärt stöd så kan ju det innebära att man kanske inte vill komma till Europa. Så det här är verkligen en bred verktygslåda som vi ger till Sida.
Måste rösta som Sverige i FN
Det är biståndsmyndigheten som ska ansvara för att placera ut pengarna enligt regeringens strategi.
Under pressträffen talade Benjamin Dousa också om att Sverige ska villkora stödet till länder som är samarbetsvilliga mot Sverige avseende återvandring. Han nämner också omröstningar i FN:s generalförsamling, att länder som inte röstar som Sverige avseende kriget i Ukraina till exempel, ska kunna få sitt bistånd indraget.
Gör ni liknande bedömningar avseende hur man röstar i konflikten mellan Israel och Hamas?
– Om man stöttar terrorism på olika sätt så påverkar det självklart vår bedömning. Biståndspolitiken ska vara ett utrikespolitiskt verktyg och vara en del av regeringens samlade politik. Till exempel genom att knyta det till migrationspolitiken, som är vad vi släpper idag, säger Dousa och tillägger:
– Jag vill inte vara en satellit flera hundratals mil bort från resten av regeringen. Regeringen har en politik samlat. Och biståndspolitiken är en del av det.





