EU-länderna har, med massflyktsdirektivet i ryggen, öppnat famnen för ukrainarna. De flyende har rätt till uppehållstillstånd, de vuxna ska bland annat kunna arbeta och barnen gå i skolan.
– Vi agerade väldigt snabbt från EU:s sida. Jag tror att Putin blev väldigt överraskad över den enighet och beslutsamhet man visade. Man blev lite förvånad själv, måste jag säga. Det är faktiskt imponerande hur vi har agerat, säger Ylva Johansson, svensk EU-kommissionär med ansvar för migration och inre säkerhet.
Över fyra och en halv miljoner människor har nu flytt från Ukraina och ytterligare över sju miljoner är på flykt inom landet, enligt UNHCR:s siffror. Allra flest har tagit sig över gränsen till Polen, som på sex veckor tagit emot cirka 2,5 miljoner människor. Den siffran kan jämföras med de knappt 163 000 flyktingar som kom till Sverige under hela 2015.
Då var Ylva Johansson socialdemokratisk arbetsmarknads- och etableringsminister. Hon beskriver situationen nu som mycket tuffare, men menar att EU:s agerande är ett annat.
– Som svensk minister då hade jag uppfattningen ”Var är EU?”. Vi kände oss ensamma i Sverige. Vi var en ö, och så fanns Tyskland och Österrike där. Jag har varit väldigt inställd på att det inte ska vara så nu.
I kölvattnet av krisen för sju år sedan letade EU efter ett sätt att fördela flyktingar mellan länderna, många hade hamnat i Tyskland och Sverige. Men kraven slog bakut och låste förhandlingarna för lång tid framöver, eftersom flera länder vägrade att ta emot de flyende.
Kommissionens ordförande Ursula van der Leyens uppdrag till Ylva Johansson, när hon tillträdde 2019, var att rucka på de fasta positionerna och ta fram en ny migrations- och asylpakt. Van der Leyen ville ”hitta nya former för solidaritet och säkerställa att alla medlemsstater på ett meningsfullt sätt bidrar till att stödja de länder som står under störst tryck”.
Enighet eller alla för sig själv
I det förslag som presenterades hösten 2020 var tanken om tvångsfördelning borta. Svenska EU-parlamentariker från Centern, Vänstern och Miljöpartiet var kritiska, men moderaten Tomas Tobé såg flera positiva aspekter, enligt Europaportalen.
Han sitter nu som huvudförhandlare för migrationspolitiken. Han är representant för gruppen EPP. Tomas Tobé känner att stämningen runt förhandlingsbordet har förändrats med krigsutbrottet i slutet av februari.
– Det är väl känt att vi har haft och har stora splittringar när det kommer till migrationspolitiken. Och vi står vid ett vägskäl: antingen hittar vi en europeisk lösning där Europa har mer av en gemensam migrationspolitik eller så försöker varje medlemsstat själv hantera migrationen.
Har man inte med aktiveringen av Massflyktsdirektivet valt väg?
– Absolut. Det var ett enhälligt beslut, men mellan raderna var det inte enkelt heller, men det gick och det är ett positivt steg.
Tomas Tobé berättar att Ukrainas geografiska läge har påverkat tonläget, då vissa av grannarna gång på gång har förespråkat stärkta gränser och hjälp på plats i krigsdrabbade länder, som Syrien och Afghanistan, framför att ge flyktingar skydd i Europa.
– Vi ser att länder som tidigare kanske inte har varit så intresserade av att hitta en gemensam politik, som Polen och Ungern, nu är de stora mottagarländerna. Det är klart att det påverkar, säger Tomas Tobé och tillägger att länderna antagligen insett att de kommer att behöva ekonomisk hjälp för att klara av situationen framöver och att EU då har en viktig roll.
Han fortsätter:
– Det är klart att det här skapar möjligheter för oss att kunna samtala med varandra och ta steg mot en mer gemensam europeisk migrationspolitik. Vi försöker nu visa att vi tycker att EU har ett ansvar att stötta dem. Men det är klart att vi förväntar oss att de i andra kriser ska vara med och stötta.
Tomas Tobé hoppas att få till en färdig pakt under de svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd nästa år. EU-valet 2024 är hans absoluta deadline. För att pakten ska ses om lyckad behöver den, enligt Tomas Tobé, innehålla kontroll över de yttre gränserna, där det också ska ske en snabb och rättssäker första prövning av asylskälen, men solidariteten ska bygga på frivillighet.
– För mig är det så uppenbart att vi har en gemensam yttre gräns. Det borde också leda till att vi har en hyfsat gemensam migrationspolitik. Och jag tror att de allra flesta kan vara överens om att Europa ska kunna erbjuda skydd till människor som flyr från krig och vi ska hitta ett rimligt sätt att dela på det ansvaret.
Viktigt med ekonomiskt stöd
På frågan om han tror att det finns en bristningsgräns, då solidariteten inte räcker till, svarar han att det inte är ett alternativ att säga att det har kommit för många ukrainare och inte kan komma fler, eftersom de har asylskäl. Nyckelordet stavas ”närområde”.
– Europa kommer aldrig kunna lösa alla världens konflikter och orättvisor. Alla kommer inte kunna söka sig till Europa för att få asyl. Det kommer inte att fungera. Men ofta är hjälp i närområdet det absolut viktigaste och där tycker jag att vi har ett stort ansvar, säger han.
Men han är orolig för att bördan på kommuner och regioner i Sverige kan komma att bli för tung.
– De allra flesta som kommer är kvinnor och barn och det är väldigt många barn som behöver skolgång och jag tror att det är otroligt viktigt att EU kliver in och stöttar medlemsstaterna ekonomiskt, annars tror jag vi kan få problem med att hålla i den här solidariteten, säger han.
Jytte Guteland sitter i gruppen Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet. Hon ser också att det är ett annat tonläge nu kring migrationspolitiken än tidigare – att fler medlemsländer är villiga att hjälpa till eftersom de ser att det även hjälper det egna landet – men att det kan komma en vardagsdebatt när den akuta situationen inte är lika närvarande.
– Det är nog bra att motverka den känslan, som kan komma, genom att redan nu vara medveten om det och arbeta långsiktigt, säger hon och nämner bland annat diskussioner om ett barnskyddspaket som hanteras i parlamentet samma dag.
De har sällskap av fler grupper i parlamentet som är för gemensamma regler inom EU, som Renew, de Gröna och Vänstern, medan gruppen Identitet och demokrati vill att staterna själva ska bestämma.
Ungern kritiserades 2015 för att möta flyktingarna med taggtråd istället för skydd. I EU-parlamentet är 12 av de totalt 21 ungerska ledamöterna med i premiärminister Viktor Orbáns parti Fidesz. De tillhörde tidigare borgeliga EPP, men lämnade förra våren när de hotades av uteslutning då deras värderingar rimmar illa med resten av gruppens. De är nu grupplösa.
– Vi har i åratal lyssnat här i kammaren till de falska anklagelserna om att Ungern inte hjälpte de behövande. De tragiska konsekvenserna av det pågående kriget i Ukraina bevisar tydligt att dessa anklagelser är felaktiga, sa Balázs Hidvéghi, från Fidesz, i en debatt i plenum för några veckor sedan.
”Kämpa för hjälp till flyktingar”
Även Polen har kritiserats. Mer än hälften av deras EU-parlamentariker sitter i gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR).
– Låt oss kämpa för hjälp till flyktingar, sa polska nationalkonservativa Ryszard Czarnecki i en debatt i Strasbourg förra veckan efter att ha lagt vikt vid att Ukrainas tragedi är Europas tragedi.
Han fick stöd av andra polska nationalkonservativa i samma grupp, som lyfte behovet av gemenskap och ekonomiskt stöd till länder som tar emot de som flyr – som Polen.
– Jag tycker man ska lyssna på Polen, som tagit emot mest. De kräver inget omfördelningssystem på europeisk nivå, utan ber andra medlemsländer om hjälp. Där ska Sverige hjälpa i förhållande till vår kapacitet, säger Charlie Weimers.
Han sitter också i ECR, men för Sverigedemokraternas räkning. De förespråkar traditionellt en restriktiv invandringspolitik, men ställde sig bakom aktiveringen av Massflyktsdirektivet.
– Här har vi ukrainska flyktingar som kommer direkt in på EU:s territorium från sitt hemland, säger Charlie Weimers och menar att flyktingar tidigare passerat många fler länder innan de nått EU.
Han tillägger att makten över migrationen ska inte lämnas över från EU:s stater till Bryssel och är därmed emot ett fördelningssystem. Men han anser att det i det här läget är nödvändigt med stöd till Ukraina för att bädda för att folk ska kunna återvända till landet efter kriget – att det därmed finns ett egenintresse för Sverige och de andra medlemsländerna.
– Vi är ett parti som normalt är väldigt strikta med EU:s budget, och vi kommer fortsätta vara det, men här ser vi att vi måste visa solidaritet med Ukraina.
LÄS MER:EU-kommissionen föreslår nya sanktioner mot Ryssland
LÄS MER:EU-kommissionärens oro: Vapen från Ukraina till Sverige
