Varningen: Här föds nästa generation terrorister

– Vi talar om tusentals terrorister och extremister som kommer att påverka den internationella ordningen, varnar Mohamed Kamal, landchef för Plan International Sudan.

– Många är barn som gått miste om tre års utbildning och är på väg in i vuxenvärlden – i en tid då extremistiska grupper för fram sina budskap i sociala medier, lägger Arjimand Hussain Wani, organisationens regionala insatschef, till.

Frustrationen är påtaglig. De har rest lång väg och sitter i ett tryggt konferensrum i Stockholm, men i sina inre är Kamal och Wani kvar i Sudan. Ur dem rinner berättelser om sexuellt våld, könsstympning, hungersnöd och miljontals på flykt. Och om motståndskraften hos de kvinnor som ändå organiserar sig och skapar stödnätverk.

– Vill du se brott mot rättigheter och konventioner – kom till Sudan. Hur har det kunnat gå så långt och bli så grymt? frågar sig Wani.

Land för alla?

Sudan har härjats av brutala inbördeskrig i decennier. Den senaste vågen, som startade 2023, står främst mellan den reguljära armén och de paramilitära RSF-styrkorna. RSF – Rapid Support Forces – har sitt ursprung i de så kallade janjawid-miliser som den tidigare diktatorn Omar al-Bashir lejde för att slå ned uppror i Darfurkonflikten i början av 2000-talet.

De två arméerna samarbetade efter att al-Bashir störtats i en folklig protestvåg 2019. Men snart började rivaliteten mellan dem växa, krig bröt ut och fler milisgrupper anslöt.

Maktspelet är dock betydligt mer komplext än så, betonar de båda männen. Det har sin grund i etniska och religiösa motsättningar i det konservativa, muslimska landet. Och att fördelningen av resurser, främst intäkter från Sudans guld- och oljefyndigheter, är så ojämn.

– Infrastruktur, vårdinrättningar, skolor och kraftverk – det mesta är undermåligt i de västra delarna. Folk där säger att Khartum inte förmår att skapa ett land för alla, förklarar Wani.

– Och så har vi alla språk och de etniska grupperna. Människor upplever inte att de är representerade.

Är på väg

Utöver armén och RSF är mellan sju och nio islamistiska miliser aktiva i Sudan, enligt hjälparbetarna. Lägg därtill den sunnimuslimska religiösa och politiska rörelsen Muslimska brödraskapet, vars sudanesiska gren nyligen terrorstämplades av USA. Laglösheten på marken och det faktum att tiotals miljoner barn inte gått i skola på flera år skapar grogrund för radikalisering och rekrytering.

– Vi vet att barn i åldrarna 11 till 14 år har rekryterats av armén. En pojke som filmades fick ett mycket stort vapen och blev tillsagd att skjuta på det han fick order om, berättar Kamal.

Andra unga vuxna rekryteras av islamistmiliser, en stor del inspirerade av inlägg i sociala medier. Många tar sig norrut, sannolikt som migranter med siktet inställt på Europa, säger Arjimand Hussain Wani. Andra hävdar att de vill ansluta sig till Irankriget.

– Krisen sprider sig enormt fort. Detta händer redan. De är på väg.

Delades in i grupper

Kvar i Sudan finns en sargad civilbefolkning med enorma skador, både fysiska och psykiska. Mohamed Kamal berättar om 13-åriga Amal som han träffade nyligen och som sa att hon varken behöver mat eller leksaker – bara att få känna sig som en människa.

Han har också mött överlevande ur en grupp på ungefär 75 personer som försökte fly från oasstaden al-Fashir, som i höstas intogs av RSF. Gruppen hade kört med släckta lyktor i timmar när de plötsligt stoppades av en milis. Soldaterna delade in de flyende i grupper, där pojkar som var elva år och äldre togs till ett militärt träningsläger. Tiotals flickor fördes bort. När de kom tillbaka flera timmar senare hade de svårt att tala, det var tydligt att de hade utsatts för våldtäkter.

– En annan grupp, kvinnor över 20 år, tvingades klä av sig och utsattes för sexuella övergrepp framför sina män. När makarna protesterade sköts de, berättar landchefen.

Efter att ha bestulit gruppen på pengar, mobiltelefoner och andra värdesaker lämnades de överlevande i öknen. De började gå och hade tur som hittade till hjälporganisationer i norra Darfur.

– Fruktansvärt. Händelsen illustrerar till vilken grad barn, flickor – människor – berövas rättigheter, sina behov och sin mänskliga värdighet, säger han.

Urholkad rätt

Kamal och Wani vädjar nu till den svenska regeringen att engagera sig för att skapa en politisk lösning på Sudankrisen, en uppgörelse som på sikt kan leda till en försoningsprocess.

Deras dagliga arbete försvåras av att stödet till hjälp- och biståndsorganisationer går ner globalt och att folkrätten och den regelbaserade världsordningen urholkas. Vid en givarkonferens för Sudan nyligen täcktes enbart 16 procent av hjälpbehovet.

Mohamed Kamal, som tidigare bland annat arbetat i Mali och Sydsudan, säger att Sudan inte är jämförbart med någon annan plats. Själv tampas han dagligen med matbrist, orent vatten och ständiga strömavbrott.

Hur många som dödats under de senaste tre årens krig är svårbedömt. AFP beskriver det som ”tiotusentals” medan bedömare har uppskattat att det kan röra sig om över 100 000 människor.