Tidigare president Donald Trump är formellt ute och kampanjar för olika politiker han stöttar i mellanårsvalet. Men hans tal på valmötena tenderar att mest handla om honom själv.
Tidigare president Donald Trump är formellt ute och kampanjar för olika politiker han stöttar i mellanårsvalet. Men hans tal på valmötena tenderar att mest handla om honom själv. Bild: Rebecca Blackwell

Trumps skugga över superjämna valet

– Håll er beredda. Jag kan behöva ställa upp i presidentvalet igen. Donald Trump stjäl medvetet rampljuset i mellanårsvalet. Demokraterna fruktar att förlora majoriteten i kongressens båda hus.

ANNONS
|

Efter en intensiv kampanj är det valdag på tisdagen i USA. I vanliga fall skulle det mesta av intresset vara fokuserat på vilket parti – republikanerna eller demokraterna- som vinner majoriteten i senaten och representanthuset. Demokraterna har inför valet övervikt i representanthuset med 222 mot 213. I senaten är styrkeläget 50-50 och där har vicepresidenten utslagsrösten.

Men Donald Trump höjer varje dag temperaturen genom att i stället för mellanårsvalet koncentrera sig på den egna rollen i presidentvalet om två år.

Om demokraterna förlorar majoriteten blir det svårt, för att inte säga omöjligt, för president Joe Biden att få igenom sin politik. Det gynnar Trump om han ställer upp igen.

ANNONS

För majoritet krävs 218 platser i representanthuset. Enligt de senaste opinionsmätningarna är 199 säkra för demokraterna och 216 för republikanerna som skulle kunna plocka upp till ytterligare tjugo platser. I senaten är det möjligt för demokraterna att behålla majoriteten men opinionsmätningarna visar också här en osäkerhet i flera jämna val.

Vädra missnöje

Presidentens parti brukar förlora i mellanårsvalet, det är ett sätt för väljarna att vädra sitt missnöje med den förda politiken. Bara drygt 40 procent av väljarna tycker att Joe Biden gör ett bra jobb som president och omkring 70 procent anser dessutom att USA är på väg åt fel håll.

Med den svaga framtoningen av presidenten och hans politik borde mellanårsvalet bli en katastrof för Demokraterna. Det har funnits en republikansk förhoppning att upprepa revolutionen från 1994 då Bill Clinton råkade ut för ett allvarlig bakslag med förlust av 54 demokratiska platser i representanthuset. Republikanerna vann även majoriteten i senaten. Men revolutionen kom av sig när " revolutionsledaren" Newt Gingrich med sitt "Kontrakt med Amerika" inte lyckades hindra Clinton från att vinna sitt omval 1996.

Barack Obama råkade också ut för dramatisk mellanårsval 2010. Då vann republikanerna ytterligare 63 platser i representanthuset men demokraterna lyckades behålla sin majoritet i senaten. Obama beskrev det som en förödande förlust. Men även han vann, liksom Clinton, sitt återval två år senare.

ANNONS

I perspektiven Clinton och Obama ser det betydligt ljusare ut för Joe Biden. Det bakslag som opinionsmätningarna tyder på för Demokraterna i år ligger inte i närheten av brakförlusterna som Clinton och Obama drabbades av.

Smala samarbetsmöjligheter

Men skillnaden är att det idag inte finns några som helst utsikter för samarbete mellan republikanerna och demokraterna i kongressen. Inte ens stödet till Ukraina får samma uppställning från republikanerna som från demokraterna.

Och den största skillnaden är att den förre presidenten Donald Trump, som förlorade sitt omval 2020, hävdar att han berövades segern på grund av valfusk och att han nu överväger att ställa upp i valet 2024 för att " rädda Amerika".

Det har gjort att Trump de senaste veckorna har talat mer om sig själv och sina planer än om kandidaterna som han stöder i mellanårsvalet. När valet är över kommer Trump med stor sannolikhet att meddela att han ställer upp 2024 vilket innebär att presidentvalskampanjen inleds rekordtidigt och tvingar ut även andra republikaner på valfältet för att de inte skall bli helt överspelade. Joe Biden avvaktar troligen att meddela planerna för sin egen del. Det gör att demokratiska kandidater också avvaktar.

”En vulgaritet”

En extremt lång kampanj, som den Trumps tycks planera, kommer att leda till en aldrig tidigare upplevd penningkarusell för alla som deltar.

ANNONS

Steven Koblik, som är amerikansk professor i historia, tillhör de som oroar sig för hur demokratin i USA den senaste tiden allvarligt underminerats. Men också för de enorma summor som kandidaterna redan nu satsar för att vinna politiska poster.

– Det är en vulgaritet hur pengar tillåts att påverka utgången av valen, säger han och tillägger:

– Detta leder också till avsaknad av varje form av sofistikerad diskussion om allt från inflationen, emigrationen, polisen och utrikespolitiken. Pengar styr allt.

På tisdag går USA till val och under onsdagen svensk tid ska mellanårsvalet vara klart. Men det kan ta flera dagar innan de jämna valen kan vara färdigräknade och avgjorda.

LÄS MER:Så funkar det amerikanska mellanårsvalet

LÄS MER:Så smutskastar politikerna sig till valvinst i USA

LÄS MER:Republikaner ropar fusk – om de skulle förlora mellanårsvalet

ANNONS