Sverige utgör ”ett märkbart undantag” i Nordeuropa eftersom skjutvapen ligger bakom 40 procent av alla fall av dödligt våld i landet, skriver FN:s rapportförfattare.
Sverige utgör ”ett märkbart undantag” i Nordeuropa eftersom skjutvapen ligger bakom 40 procent av alla fall av dödligt våld i landet, skriver FN:s rapportförfattare. Bild: Magnus Lejhall/TT

Sverige sticker ut i FN-rapport om dödligt våld i världen

458 000 personer mördas i världen under ett år, enligt FN:s senaste rapport om dödligt våld.
I samma rapport beskrivs Sverige som ett ”märkbart undantag” där de senaste årens eskalerande våldsspiral gör att landet sticker ut. Här är skjutvapen den vanligaste metoden vid mord.
– Det internationella intresset för utvecklingen i Sverige har varit ganska högt säger kriminologen Amir Rostami.

ANNONS
|

”Sverige har upplevt nivåer av gängvåld och skjutvapenrelaterade dödsfall utan motstycke de senaste åren”, står det i rapporten från FN:s kontor för narkotika och brott (UNODC).

I en faktaruta, särskilt tillägnad Sverige och landets eskalerande gängrelaterade brottslighet, står det att landet har en av de högsta nivåerna av dödligt skjutvapenvåld jämfört med andra EU-länder. Då är rapporten dessutom baserad på år 2021 och räknar inte in den senaste tidens skjutningar i Stockholmsområdet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid högskolan i Gävle och forskare vid Institutet för framtidsstudier, är inte förvånad över att rapporten tar upp läget i Sverige.

ANNONS

– Det är inte konstigt. Rapporten behöver adressera trendförändringar. Samtidigt har det internationella intresset för utvecklingen i Sverige har varit ganska högt. Förenklat handlar det om att händer det i Sverige kan det hända var som helst, säger han.

Enligt Rostami vill andra länder förstå vilka faktorer som har spelat in i upptrappningen av det dödliga gängvåldet.

– Sverige är ett land med robusta institutioner och stark välfärdsstat. Då vill man dra lärdomar om det som händer här för att inte få samma utveckling i sina länder.

”Ett märkbart undantag”

UNODC:s rapport lyfter också att dödligt skjutvapenvåld har trefaldigats under de senaste åren. Detta samtidigt som antalet mord i Europa har hållit sig nästan oförändrade eller gått ner en aning de senaste åren.

Amir Rostami kommer dock med en brasklapp:

– Det är inte så att våldet totalt har ökat i Sverige. Det är det dödliga skjutvapenvåldet som har ökat kraftigt, säger han.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid högskolan i Gävle och forskare vid Institutet för framtidsstudier.
Amir Rostami, professor i kriminologi vid högskolan i Gävle och forskare vid Institutet för framtidsstudier. Bild: Cato Lein

Enligt rapporten utgör Sverige ”ett märkbart undantag” i Nordeuropa eftersom skjutvapen ligger bakom 40 procent av allt dödligt våld i landet. Man får röra sig långt söderut, till Bosnien och Hercegovina samt Montenegro, för att hitta liknande siffror i Europa. Där handlar det om 43 respektive 46 procent.

ANNONS

1,1 mord per 100 000 invånare

Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, menar att det är just det dödliga skjutvapenvåldet som också gör att Sverige hamnar strax över ett mord per 100 000 invånare. Detta i kontrast mot de flesta europeiska länder som registrerar under ett mord per 100 000 invånare.

– Det kan uppfattas som något annorlunda, och det är annorlunda jämfört med om du hade ritat kartan för 10 eller 20 år sedan, säger Felipe Estrada.

Vidare menar han att samma statistik visar att Sverige till exempel ligger nära Danmark när det gäller antalet mord.

– De ligger på 0,9 och vi på 1,1 mord per 100 000 invånare. Så om det skjutvapenrelaterade våldet skulle gå ner i Sverige, skulle vi ha en lägre nivå än Danmark. Om man räknar bort det, som är nästan 50 procent av fallen i Sverige, då måste Danmark ha andra typer av våld där människor dör som vi inte har i samma utsträckning.

Fler mord på grund av pandemirestriktioner och gäng

Sverige är trots allt långt ifrån antalet mord per capita än både Nord- och Sydamerika. Där mördades 15 personer per 100 000 invånare under 2021 medan motsvarande siffra i Europa var 2,2, enligt UNODC:s statistik.

Felipe Estrada menar att rapporten bekräftar mönster som är välkända och visar stora skillnader i omfattningen av dödligt våld i världen.

ANNONS
Felipe Estrada, prefekt och professor i kriminologi på Stockholms universitet.
Felipe Estrada, prefekt och professor i kriminologi på Stockholms universitet. Bild: VILHELM STOKSTAD / Kontinent

– När man ibland pratar om att Sverige håller på att bli som Mexiko så är det helt uppenbart för den som tar del av rapporten att det är långt ifrån sanningen. Det är att inte se de enorma problem som finns i andra länder, om man påstår något sådant, säger han.

Totalt dödades 458 000 år 2021, året som redovisas i rapporten som dock har namnet Global study on homicide 2023, vilket innebär en ökning jämfört med tidigare år.

Anledningen som pekas ut är dels ekonomiska problem som följd av pandemin. I flera länder, däribland Sverige, har även en upptrappning i gängrelaterat våld lett till att antalet mord har ökat. Rapporten visar att majoriteten av alla mord faktiskt är kopplade till organiserad brottslighet.

Även om dödsfall kopplade till krig och konflikter har ökat med 95 procent från 2021 till 2022 är mordtalen globalt fortsatt dubbelt så stora, rapporterar TT.

LÄS MER:Gängmännen från Göteborg – som jagas i hela världen

LÄS MER:Så ska regeringen knäcka gängen

LÄS MER:Polisen: Biskopsgården inte längre särskilt utsatt område

LÄS MER:Här är alla dödsskjutningar i Sverige 2023

ANNONS