Belarus har sedan krigsutbrottet i Ukraina stått på Rysslands sida. Man tillät ryska styrkor att gå in i Ukraina från belarusisk mark – den kortaste vägen till huvudstaden Kiev – och ryska soldater som skadats i Ukraina fick vård på belarusiska sjukhus. Landet fungerade som en språngbräda för invasionen, men dess armé deltog aldrig i striderna.
Men i takt med att de ryska bakslagen och dödsoffren i kriget blivit fler har spekulationerna tagit fart. Kan Belarus vara på väg att dras in i kriget för att vända på utvecklingen?
Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko har dementerat det, men har samtidigt stärkt sitt militära samarbete med Moskva. För en vecka sedan meddelade Lukasjenko att Belarus och Ryssland skulle bilda en gemensam militärstyrka som ska ”försvara gränsen” på grund av de ”ökade spänningarna”. Under söndagen anlände de första 9 000 soldaterna till landet, rapporterar internationella medier. Enligt fackförbundet för de belarusiska järnvägsarbetarna har förberedelserna för att ta emot de ryska soldaterna pågått i flera veckor.
Belarusiska militären bedöms svag
Ilmari Käihkö, docent och universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, tror inte att Belarus kommer dras in i kriget just nu, men menar att det också kan förändras i framtiden.
– Frågan är: Om han skulle göra det, vilka effekter skulle det ha i Ukraina? Bedömningen är att den belarusiska militären är svag, och att det finns ett internt motstånd mot det här kriget inom militären. Då är givetvis frågan vilken positiv effekt de skulle ha för Ryssland i kriget.
Man kan heller inte utesluta ett nytt ryskt anfall från belarusisk mark, menar Käihkö, men de 9 000 soldater som hittills rapporteras ha anlänt till Belarus är inte tillräckligt för en större offensiv. Däremot kan de belarusiska och ryska styrkorna påverka kriget indirekt.
– De belarusiska styrkorna har bundit en del ukrainska styrkor till gränsområdet eftersom man inte kan utesluta ett anfall eller sabotage därifrån. Det är styrkor som hade kunnat användas i motoffensiven.
Ryssland använder sig också av flygbaser i Belarus för att genomföra uppdrag i Ukraina.
– Ukraina har garanterat skäl att anfalla flygbaserna, de ryska styrkorna som är på plats kan skydda dem, säger Ilmari Käihkö.
Delar ut vapen
Det belarusiska försvarsministeriet har också delat ut vapen till civilförsvaret, som också ska bilda enheter som tillsammans med armén ska vara redo att rycka in för att ”försvara fäderneslandet”, meddelade civilförsvarets chef Vadim Sinjavskij i belarusisk statstelevision på söndagen enligt tyska Spiegel.
– Om det är nödvändigt är vi beredda att vidta lämpliga åtgärder, sa Vadim Sinjavskij i sändningen.
Han gav också instruktioner för hur allmänheten ska agera vid ett angrepp, och sa att det finns 5 000 ”underjordiska anläggningar” som kan fungera som bombskydd i Belarus.
Samtidigt meddelade det belarusiska gränsskyddet att man har förstärkt sina styrkor vid gränsen på grund av Ukrainas ”ökade spaningsverksamhet”, skriver Spiegel.
Enligt Ilmari Käihkö skulle Aleksandr Lukasjenko riskera betydande politiska konsekvenser om Belarus dras in i kriget.
– Vi vet inte hur självständig Lukasjenko är, om han inte är särskilt självständig längre så kan Putin tvinga honom till kriget, men han har skäl att undvika för det kan ha stora konsekvenser. Det här kriget går inte särskilt bra för Ryssland just nu, så vem vill ansluta sig till en sida som kanske förlorar kriget?
LÄS MER:Ryska soldater dödade på ryskt skjutfält
LÄS MER:Ryska soldater nu i Belarus
LÄS MER:De kallas in till kriget – trots att de borde slippa
