President Joe Biden reste omedelbart till Israel för att visa stöd efter Hamas terrorattack den 7 oktober. Sedan dess har utrikesminister Antony Blinken åkt i skytteltrafik och försvarsminister Lloyd Austin var häromdagen på sitt andra besök och mötte premiärminister Benjamin Netanyahu.
USA röstade nyligen mot krav på eldupphör i FN:s säkerhetsråd, men i samtalen med Netanyahu framhöll Austin – enligt de offentliggjorda samtalsuppteckningarna – vikten av att skydda civila och se till att humanitär hjälp når Gaza.
USA är Israels främsta allierade sedan den israeliska statens grundande 1948. USA var först att erkänna Israel och demokraterna och republikanerna står på samma sida. Stödet gäller fortfarande.
Dödläge stoppar militärt stöd
Men de omfattande biståndsanslag som Joe Biden lagt fram har hamnat i det dödläge som präglar dagens arbete i kongressen. Till en del handlar det om att Biden lagt militärt stöd till Ukraina och Taiwan i samma paket och även att republikaner fogat dit andra anslagsdelar – som inte har med det föreslagna militära biståndet att göra – som en förutsättning för att rösta ja.
Men det finns även tilltagande kritik i USA mot den israeliska krigföringen i Gaza som påverkar inställningen till utökade militäranslag.
Benjamin Netanyahu har under hela sin regeringstid varit en kontroversiell politiker och det är känt att den förre presidenten Bill Clinton – som var med och förhandlade fram Osloavtalet som undertecknades i Vita Husets rosenträdgård 1993 – ser Netanyahu som ett hinder för både en tvåstatslösning och fred och försoning. Joe Biden kom – som vicepresident under Barack Obama – också på kant med Netanyahu om tvåstatslösningen med Israel och Palestina sida vid sida.
Idag finns ingen öppning mot en tvåstatslösning och den amerikanska administrationen iakttar i stället konturerna av en ny världsordning, som bland annat har sin grund i konflikterna i Mellanöstern.
Nya stormaktsallianser
Kina och Ryssland, som tidigare stått på olika sidor i en rad olika internationella kraftmätningar, närmar sig nu varandra i olika sammanhang och USA ser en rad risker med detta som även den europeiska unionen EU och den västliga försvarsalliansen Nato måste värdera.
Försvarsminister Austin varnade följaktligen vid sitt besök i Israel både nationer och andra aktörer för att utvidga kriget i Gaza. Han manade även till en internationell uppställning mot de Iranstödda huthirebellerna i Jemen och deras aktioner mot den internationella sjöfarten i Röda Havet.
Flera orosmoment tornar, enligt amerikansk analys, upp sig och här finns även gamla konflikter som fått nya dimensioner. Det gäller bland annat Nordkorea som den senaste tiden genomfört flera missilavfyrningar med både kort- och långdistansmissiler och en interkontinental missil som alla kan vara avsedda att bära kärnstridsspetsar.
Nordkorea stöder öppet Ryssland i kriget i Ukraina. Den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Uns syster, Kim Yo-Jong, har tagit ett steg framåt och utdelar nu varningar till USA, Sydkorea och Japan för "konsekvenser" om gemensamma militärövningar mellan länderna genomförs.
Kina varnar USA för att fortsätta förstärka sin militära närvaro i Stilla havet och hotar också med "konsekvenser" om det amerikanska stödet till Taiwan – som den kinesiska ledningen anser är en del av Kina – inte avbryts.
Kriget i Gaza blir en del i en snabbt föränderlig stormaktskonflikt med allianser som är svåra att förutse och omöjliga att kontrollera. De vaga konturerna av en ny världsordning finns där redan.
