Rapporten från inrikeskommissionär Magnus Brunner har försenats i flera veckor, men lades till sist fram på tisdagseftermiddagen. Den riskerar att bli politisk dynamit, framför allt på grund av den ”solidaritetspool” som nu ska sättas upp med förslag på hur de olika EU-länderna kan hjälpa varandra i krislägen.
Exakt vem som föreslås göra vad är dock ännu inte offentligt.
– Alla länder känner trycket från illegal migration, på ett sätt eller annat. Vårt fokus nu måste ligga på att hålla ankomstsiffrorna nere och fokusera på återvändande, säger Brunner på en kort pressträff i Bryssel.
Enligt rapporten är migrationstrycket särskilt hårt på Grekland, Cypern, Spanien och Italien, som alla kommer att kunna begära hjälp av övriga länder.
Sverige är i sin tur ett av nio länder som inte nämns alls. Förslagen om solidaritet ska nu hanteras av EU:s medlemsländer i ministerrådet.
Fakta: EU:s migrationsrapport
I och med EU:s nya asyl- och migrationspakt ska EU-kommissionen årligen göra en rapport om migrationsläget, med förslag om hur länderna kan hjälpa varandra genom att omfördela asylsökande eller ställa upp med pengar och personal.
I år anses Grekland, Cypern, Italien och Spanien vara utsatta för sådant tryck att de behöver hjälp.
Ytterligare tolv länder – däribland Finland och de baltiska länderna – anses vara utsatta för risk för hårt migrationstryck. Tre av dem, plus tre länder till, främst i Östeuropa, anses utsatta för en så ”betydande" migrationssituation att de därför kan ansöka om att slippa bidra till solidariteten.
De enda länderna som inte nämns alls i sammanhanget är Sverige, Portugal, Malta, Slovenien, Slovakien, Ungern, Rumänien, Danmark och Luxemburg.
