Vid ståndet på julmarknaden i Magdeburg, där 19-årige Maya Meinecke jobbar, spelas det hög live musik. Det är fredag kväll, bara några dagar innan jul, och fullt av folk.
Maya står och säljer godis när en kollega plötsligt säger något till henne.
– Hon frågade mig ”hör du det där?”, säger Maya.
Till en början kan hon bara höra musiken. Men när den plötsligt tystnar, ersätts den av ljudet av människor som skriker.
Maya berättar hur hon såg folk komma springandes i panik. Utan att veta vad som hänt börjar Maya också springa, innan hon stannar för att fråga en kvinna som står och gråter vad som hänt.
– Hon berättar för mig att en bil kört in i julmarknaden. Jag trodde först att den bara hade kört några meter och sedan stannat, men sen förstår jag att den fortsatt runt hörnet.
– Och sen ser jag hur det låg folk på marken överallt.
”Känns inte verkligt”
Dagen efter träffar GP henne när hon precis varit och lämnat blommor vid en kyrka. Tvärsöver gatan ligger julmarknaden, som nu spärrats av och som bevakas av tungt beväpnade poliser.
Vid kyrkans portar har det börjat samlas blommor och ljus. Det är flera i folksamlingen som står och gråter och som torkar tårarna med näsdukar. I bakgrunden hörs det hur någon spelar en stillsam låt på en trumpet.
Maya Meinecke har lagt ner en vit ros, tillsammans med Noah Portius. Han var inte med på julmarknaden, men var den första hon ringde efter tragedin.
– Natten har varit konstig. Jag har haft mycket mardrömmar, säger Maya Meinecke.
– Men det känns fortfarande inte verkligt, att det här kunde hända.. Här, i vår stad.
Känslorna svallar plötsligt upp och hon får tårar i ögonen. Men sen samlar hon sig.
– Det är inte rätt att vara ledsen för länge. Livet kommer gå vidare, förhoppningsvis. Och julmarknaderna får inte stänga ner bara för att en idiot gör såhär, säger Maya.
– Jag hoppas bara att inget politiskt parti kommer att försöka använda det här för sin egen agenda.
Josefine vet inte om någon hon känner skadats
På lördagen är det många som fortfarande har frågor om allt som hänt. Det står klart att det är många som drabbats och skadats, och dödstalen har stigit från två till fem bekräftade offer. Samtidigt är det många som fortfarande vårdas för livshotande skador.
Josefine Martins har också kommit till kyrkan, tillsammans med sina tre barn. De tänder ett ljus vid blomhavet.
– Jag tror inte att det finns ett språk som har orden för att förklara hur det känns just nu, säger Josefine.
Hon har varit på julmarknaden flera gånger tidigare med sina barn.
– Julen är en tid för glädje och vi har bara velat besöka marknaden för att äta goda saker, kanske ta en tur i pariserhjulet. Det är ju en så vacker grej att kunna göra.
På fredagskvällen spred sig nyheten snabbt. Josefines föräldrar och flera av hennes vänner befann sig på marknaden, men de kunde snabbt konstatera att de var okej.
– Men samtidigt är det så många som skadats. Vi har ju inte hört någonting om deras identiteter. Det är klart att man undrar, särskilt om barnet som dött. Vad om det är någon man känner, kanske någon som går på samma förskola.
Josefine säger att hennes barn, som är 11 och 14, också nåddes av informationen på fredagskvällen. Informationen spreds snabbt i sociala medier. 11-åriga Magdalena pratade med sina kompisar om det på Whatsapp, och beskriver händelsen som läskig.
– Jag har pratat mycket med dem om det. Men det var också därför det kändes viktigt att göra något och gå hit och tända ett ljus, säger Josefine.
Hon tittar på sin 3-åriga son.
– Sen hjälpte det mycket att bara sitta och titta på medan han lekte igår. Det var som att man kunde försvinna in i en bubbla, där allt kändes lite bättre. Som ett litet hoppfullt ljus, mitt i allt.
