USA:s främsta prestigeuniversitet är privata och finansieras sedan grundandet i huvudsak av stora donationer. Lärosätena är svåra att komma in på, och avgifterna är skyhöga. Föräldrar sparar i stort sett sedan barnens födelse för att kunna finansiera utbildningen. Till det kommer lån som studenterna måste ta för att klara utgifterna. En mindre andel av studenterna har olika former av stipendier.
Polis stormade häromdagen en ockuperad byggnad på Columbiauniversitetet i New York, och när polis mitt i natten på torsdagen, amerikansk tid, började bryta upp lägret på UCLA – universitetet i Los Angeles – skedde det i direktsändning i en rad medier.
Universitetens ledningar har hamnat i rävsaxen att väga studenternas yttrandefrihet mot att de barrikaderar sig och förhindrar undervisningen. Grunden för protesterna är kriget i Gaza, och Joe Biden anklagas för att ha ”blod på sina händer” och för vara ansvarig för ”massmord” genom att stödja Israel. Det är oklart hur många av demonstranterna som går på universiteten.
Viktigt att kunna hålla examen
Denna tid på året markerar slutspurten för studenterna som tar examen, ”graduation”, vilket är en stor sak då föräldrar är på plats och firar. För universiteten är det viktigt att kunna genomföra både undervisningen och examen. Om ett par veckor är det sommaruppehåll, och nästa termin drar igång först i höst.
Paralleller dras mellan de pågående protesterna om Gaza och Vietnamdemonstrationerna. Men jämförelsen haltar. Då var USA djupt involverat i ett fullskaligt krig med trupp på plats och unga män inkallades till militären, ”draft”. Det var ett blodigt krig med uppskattningsvis fem miljoner döda, varav över 58 000 var amerikaner.
Kriget var extremt impopulärt och påverkade presidentvalet 1968. Den demokratiske presidenten Lyndon Johnson valde att inte söka omval sedan han utmanats internt i sitt parti av krigskritiske Robert Kennedy – som mördades under valrörelsen – och fredskandidaten Eugene McCarthy. I slutändan nominerade demokraterna vicepresidenten Hubert Humphrey vid sitt kaotiska konvent där de våldsamma protesterna utanför arenan tog luften ur Humphreys budskap om att USA skulle omvärdera kriget. Ropen skallade ”Dump the Hump”, dumpa Hump.
Republikanen Richard Nixon höll en låg profil och vann presidentvalet. Nixon eskalerade sedan kriget och utvidgade det till Kambodja. Han tillkännagav beslutet om Kambodja den 30 april 1970, och reaktionen blev omfattande demonstrationer. Nationalgardet gick den 4 maj in på Kent State University och sköt ihjäl fyra studenter och skadade nio.
Påverkade inte valet
Kent State skakade USA, men skadade ändå inte Richard Nixon politiskt inför presidentvalet 1972. Då var Vietnamkriget ytterligare utvidgat. Demokraten George McGovern ställde upp med ett fredsbudskap, men förlorade stort. Nixon vann den näst största jordskredssegern i USA:s historia och säkrade alla delstater, förutom en och District of Colombia. Resultatet i röster blev 60,7 procent mot 37,5. Valdeltagandet var jämförelsevis höga 62 procent. Kriget utvidgades därefter och var inte slut förrän 1975, sedan Nixon året innan tvingats lämna som ett resultat av Watergateskandalen.
Hur protesterna mot Gazakriget påverkar valutgången i år är oklart. För Donald Trump och republikanerna finns förhoppningen att unga ska låta bli att rösta på Biden på grund av kriget. Det skulle i ett jämnt val kunna leda till att Trump segrar.
LÄS MER:Över 1 300 gripna i protester vid universitet i USA
LÄS MER:Trump om campusvåldet: Krossa dem
LÄS MER:Joe Bidens engagemang för Israel kan fälla honom i valet
