Vietnamkriget är det få som har missat. Kriget som pågick i 20 år och som krävde otaliga offer slutade i ett förödmjukande nederlag för USA. Och det finns en massiv dokumentering av krigets vardag och misär. Samtidigt har otaliga böcker och filmer inspirerats av och skildrat kriget. Men det finns av allt att döma en bild som sticker ut särskilt mycket.

Det handlar om bilden på barnen som flyr ett napalmanfall nära Trang Bang i Vietnam. I jakten på fiendens gömställen råkar de USA-stödda sydvietnamesiska styrkorna bomba sina egna trupper och den civila befolkningen med napalm. Nioåriga Kim Phuc fick slita av sina brinnande kläder och flydde tillsammans med andra barn i byn.

Den långvariga konflikten började redan när Vietnam blev självständigt och delades i två: det Sovjetstödda kommunistiska Nordvietnam och det USA-stödda Sydvietnam. De två delarna hamnade snabbt i kollisionskurs med varandra och när stridigheter bröt ut drogs USA mer och mer in i kriget på Sydvietnams sida. Trots överlägsna styrkor i antal kunde USA och Sydvietnam inte värja sig mot Nordvietnams hänsynslösa motoffensiver och gerillakrigföring. 1975 föll Saigon i Nords händer och krigets slut var ett faktum.

Kriget krävde hundratusentals liv på båda sidor, resulterade i demonstrationer runt om i världen mot USA och sände ut en chockvåg: inte ens en överlägsen supermakt är garanterad en seger i ett oförutsägbart och brutalt krig.

Händelserna vi inte glömmer: Massakern på Himmelska fridens torg

Händelserna vi inte glömmer: Mathias Rust landade mitt på Röda torget

Händelserna vi inte glömmer: Försvinnandet av Madeleine McCann

Victor Blomdahl

Napalmanfallet som visade världen Vietnamkrigets grymheter

Händelserna vi inte glömmer: Napalmflickan i Vietnamkriget

GP blickar tillbaka på historiska händelser i världen.

Händelserna vi inte glömmer

Händelserna vi inte glömmer: Bilden som visade världen Vietnamkrigets grymheter

Vietnamkriget hade pågått sedan 1955, men ju längre konflikten mellan Nord- och Sydvietnam pågick desto mer indragna blev USA i striderna. Sydvietnam, som var USA:s allierade, kantades av problem i den politiska ledningen och misstag från armén var inte ovanligt. Som här 1972, när det ikoniska fotot på ”napalmflickan” Kim Phuc togs. Sydvietnam bombade sina egna styrkor och civilbefolkning av misstag i jakten på gerillagruppen FNL:s gömställe. Phuc och de andra barnen flyr här tillsammans med sydvietnamesiska soldater.

Men kriget hade alltså pågått länge. Ända sedan Vietnams självständighet från Frankrike på 50-talet. Det var först senare i kriget som USA blev inblandat. Här går militär personal ombord på en helikopter i den vietnamesiska djungeln. Just terrängen var en utmaning för de amerikanska trupperna, som inte var vana vid den gerillakrigföring som motståndarna från Nordvietnam stod för.

Denna bild togs under en attack av amerikansk och sydvietnamesisk militär. Soldaterna har precis hoppat av en helikopter runt 6 mil utanför huvudstaden Saigon. Anfallet går ut på att erövra FNL:s  gömställe i området. FNL var en kommunistisk gruppering i Sydvietnam som stred på Nordvietnams sida.

Här har sju amerikanska fallskärmsjägare dött i strid 1965, där de stridit mot FNL i närheten av Saigon. USA förlorade runt 55 000 man i kriget. Över 300 000 skadades. Och för sydvietnameserna låg förlusterna på över 250 000 döda. Det är oklart hur många som dog på Nordvietnams sida, men man uppskattar att runt 900 000 fick sätta livet till.

Bild från 1966 där kvinnor och barn i Bao Trai, i Sydvietnam, söker skydd i ett dike efter att FNL attackerat området.

1972 ägde de ökända julbombningarna av Hanoi rum. Det var ett sätt för USA att få Nordvietnam att komma tillbaka till förhandlingsbordet i fredsförhandlingarna i Paris som ägde rum samtidigt. Bombningarna fick Sveriges statsminister Olof Palme att komma med sitt nu kända citat där han fördömer USA:s agerande: ”Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpville och Treblinka. Våldet har triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret.Nu finns ytterligare ett namn att foga till raden.Hanoi – julen 1972.”

Ju längre kriget pågick desto mer växte missnöjet över USA runt om i världen. Allt fler krävde fred och att USA skulle dra sig ut ur kriget. Fredsförhandlingarna i Paris slutade med ett amerikanskt tillbakadragande.

Antikrigsdemonstrationerna på hemmaplan lär ha påverkat amerikanerna till att vilja dra sig ur Vietnamkriget. Det tog dock två mandatperioder och en rad sammanbrutna fredsförhandlingar innan USA lämnade Vietnam 1973.

Trots att USA drog sig ur Vietnam 1973 skulle det dröja två år till av krig i landet innan det blev fred. Det slutade med att Sydvietnams huvudstad Saigon, som efter det blev känd som Ho Chi Minh-staden, stormades och föll i nordvietnamesiska händer. Här åker en nordvietnamesisk stridsvagn in genom presidentpalatsets grindar i Saigon. Kriget var slut 30 april 1975. Vietnam enades i ett land, och blev kommunistiskt styrt med Hanoi som huvudstad.

Vad hände med ”napalmflickan” Kim Phuc då? Hon överlevde kriget och poserar här, 50 år senare, framför ett flygplan med den världskända bilden på henne från 1972. Bilden är tagen 2022 och flygplanet användes för att transportera människor som flytt kriget i Ukraina. Trots uppmaningen till fred på flygplanet får världen fortfarande ta del av krigets fasor genom bilder och dokumentationer från konflikterna runt om på jorden. Både från då och nu.