Hon var bara 12 år när hennes mammas butik spolades bort av översvämningsvattnet i en av Kampalas många förorter. Familjen förlorade sitt levebröd över en natt och de närmaste åren blev en kamp för överlevnad. Det är denna händelse som ligger bakom Patience Nabukalus, 26, miljöengagemang och idag är hon en av Ugandas främsta klimataktivister. Som koordinator för miljörörelsen Fridays For Future Uganda leder hon många unga i kampen för miljön. De senaste månaderna har hon arbetat hårt med förberedelserna inför COP27 i Egypten.
"Unga saknar röst”
Patience Nabukalu och en handfull andra unga miljöaktivister från Fridays For Future i Uganda har skapat en omfattande agenda för dagarna i Egypten. En av huvuduppgifterna blir att presentera ungas röster över hela landet.
– Familjer har förlorat sina hem i jordskred, översvämningar och bönder kan inte längre leva av sina odlingar. Unga människor lider i tysthet och de har inte tillgång till plattformar som COP. Vi måste prata för dem, säger Patience Nabukalu.
Fridays For Future-rörelsen i Uganda startade i februari 2019 efter att Greta Thunbergs protest i Stockholm blev känd över hela världen. Idag är det Östafrikas största ungdomsrörelse, med över 50 000 unga människor utspridda över landet. Förutom ugandiska ungdomar har rörelsen medlemmar från länder som Sierra Leone, Angola, Gabon, Nigeria och Kenya. Nu står de unga tillsammans för att kräva handling från västvärldens ledare.
– Cykloner har orsakat enorm förstörelse i mitt land. Det har varit minimalt fokus på katastroferna och tusentals människor är hemlösa. Det är dags för ledare att sluta prata och vidta åtgärder, säger klimataktivisten Natalie Gwatirisa, 23, från Zimbabwe i en telefonintervju med GP.
Hon brinner för att sprida kunskap om klimatförändringar och är på väg att starta en miljörörelse i sitt hemland.
– Det går inte att skapa hållbara klimatåtgärder utan kunskap. Om du är utbildad kan du stå upp för dina rättigheter. I Zimbabwe saknar vi en stark rörelse av unga miljöaktivister. Det är mitt mål att skapa en, säger Natalie Gwatirisa.
Fokus på förlust och skada
COP27 äger rum nästan tre decennier efter att det första klimatmötet hölls i Berlin 1995. Årets konferens arrangeras efter ett år av katastrofala miljöskador. Rekordstor torka på Afrikas horn, översvämningar i Pakistan och Nigeria, långa perioder av värmeböljor över Europa och förödande orkaner i USA. Dessa händelser har dödat tusentals människor, förstört livsviktig infrastruktur och destabiliserat ekonomier.
”De förorenande länderna vill inte ta ansvar för förlust och skada. De är villiga att prata om det men vill inte betala för det.”
Medan västländer står för över 95 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, är utvecklingsländerna mest sårbara för värmeböljor, översvämningar och torka. När världens länder samlas i Egypten förväntas agendan fokusera på huruvida rika nationer, som ligger bakom det mesta av koldioxiden som lett till klimatförändringarna, ska kompensera för ”förlust och skada” till utvecklingsländer som är minst ansvariga för växthusgasutsläpp.
Utvecklingsländer kräver åtgärder
2009 åtog sig västländer att tillhandahålla 100 miljarder dollar per år för klimatreparationer innan 2020 för att hjälpa utsatta länder i kampen mot klimatförändringarna. Framstegen har varit långsamma och industriländerna har varit ovilliga att åta sig finansiering.
År 2020 gavs 83,3 miljarder dollar – vilket var 16,7 miljarder dollar under målet, enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).
Vid klimattoppmötet COP26 i Glasgow förra året krävde fattiga länder att en särskild ”förlust och skade”-fond skulle inrättas, men USA och andra rika nationer gjorde motstånd. Delegaterna enades om att skapa ett FN-organ för att hjälpa länder att hantera förluster och skador och att fortsätta diskussionerna för att lägga till rätta för finansiering. Det är fortfarande oklart var pengarna kommer ifrån.
– De förorenande länderna vill inte ta ansvar för förlust och skada. De är villiga att prata om det men vill inte betala för det, säger Saleemul Huq, chef för International Centre for Climate Change and Development i en artikel hos organisationen Global Citizens.
Huq är en ledande förespråkare för klimaträttvisa och expert på global klimatpolitik. Han betonar vikten av att ta itu med problemet omedelbart för att rädda liv och pengar på lång sikt.
– I år har utvecklingsländer bett Egypten att sätta förlust- och skadefinansiering högt på agendan och har hotat att bojkotta konferensen helt om detta krav inte uppfylls, säger han i artikeln.
Hotad för sin aktivism
Morris Nyombi, 24, är en annan ugandisk aktivist som ska till Egypten. En allvarlig översvämning dränkte barndomshemmet i Bukalega-området 2008 och familjen fick hyra ett rum i huvudstaden Kampala.
– Över 400 familjer förlorade sina hem i den översvämningen och vi har aldrig fått någon ersättning. Om någon hade hjälpt oss då skulle livet vara annorlunda idag, säger Nyombi i en intervju med GP i Kampala.
Morris Nyombi hade en fast anställning på Coca-cola men fick sparken efter att han medverkat i en intervju om plastföroreningar som publicerats i internationella medier. I april förra året ledde han en protest mot den kontroversiella oljeledningen EACOP. Efter protesten lade han upp ett Twittermeddelande där han kritiserade myndigheternas girighet och ovilja att hjälpa människor. Tweeten spred sig och polisen kom till dörren. Morris Nyombi var tvungen att byta adress och stannade inomhus i månader. Han bad flera organisationer om hjälp men de visade honom ryggen.
– Problemet med att vara aktivist är att man inte får hjälp när man verkligen behöver det, säger han.
Hoten ledde till så stor rädsla och det gick så långt att han övervägde att ta sitt liv.
– Jag vet vad som händer med folk som kritiserar myndigheterna i Uganda. Jag var ensam, livrädd och fick självmordstankar, säger 24-åringen.
Aktivister är exkluderade
Nyombi har precis kommit hem från Rwanda där han och andra ungdomar har förberett sig för COP27. Att säkra en plats för klimattoppmötet har varit allt annat än enkelt.
– Det är oerhört svårt för aktivister att säkra den ackreditering som krävs för deltagande. Aktivister från den afrikanska kontinenten är oönskade och de har gjort processen så svår att väldigt få kan delta, säger han.
Patience Nabukalu mötte också motstånd i ansökningsprocessen.
– Det här är helt klart en konferens där ekonomiska överenskommelser görs och där de rika bestämmer hur mycket fossilt bränsle som ska utvinnas och hur mycket vinst de ska göra på den afrikanska kontinenten, säger hon.
Fakta COP27
• I nästan tre decennier har FN samlat världen för globala klimatmöten - kallade COPs - som står för "Conference of the Parties”. Den första COP hölls i Berlin 1995 efter att 154 länder undertecknat UNFCCC och kommit överens om att bekämpa miljöförstörelse.
• Politiker, diplomater och företrädare för nationella myndigheter är de «viktigaste» personerna som är inbjudna till COP, men många andra deltar för att försöka påverka utgången.
• COP27 är namnet på årets konferens där 198 länder som undertecknat FN:s ramkonvention om klimatförändringar möts i Sharm El Sheikh, Egypten, 6-18. november 2022.
• Klimatfinansiering och förlust och skada står högt på agendan i år. FN och internationella civilsamhällesorganisationer uppmanar världens industriländer att «gå före med gott exempel» genom att vidta djärva och omedelbara åtgärder.
• Egypten, som är värd för COP27, har tagit med kompensation för ekonomiska förluster på toppmötets agenda, eftersom pressen ökar från utsatta länder att prioritera denna fråga
Källa: NPR
Miljöaktivisten Mana Omar, 27, från Kenya var också på väg att ge upp ansökningsprocessen innan hon hade tur och hittade nålsögat.
– Det pågår en medveten krympning av det civila utrymmet för aktivisters deltagande i COP27. Det är ganska ironiskt att konferensen är full av vita män, som är de som står bakom klimatförstörelsen, och som ska komma med lösningar för utsatta människor i utvecklingsländer, säger Mana Omar på en skranglig telefonlinje från Kenya.
Hon är ledare och grundare av organisationen ”Spring of the Arid and Semi-arid Lands” (SASAL). Som dotter till en boskapsskötare har hon vuxit upp med klimatförändringarnas konsekvenser.
– Pastoralister är de mest utsatta för miljöförstöring och ingen pratar om deras utmaningar. Någon måste vara deras röst i forum som COP27, säger Omar.
Miljardinvestering i oljeledning
Bland aktivisterna i Östafrika har fossila bränslen och kampen mot den kontroversiella oljeledningen EACOP orsakat otaliga protester de senaste åren. Oljeledningen som kommer att gå från Hoima i Uganda till Tanzanias kust finansieras huvudsakligen av den franska oljejätten Totalenergies och kommer att passera genom frodiga naturreservat och fördriva tusentals människor.
”De förbjuder plast i Europa men använder Afrika som soptipp.”
Vid COP26 i Glasgow gav nästan 200 länder ett historiskt löfte att påskynda slutet på subventionerna av fossila bränslen och minska användningen av kol.
– De lovade att minska utsläppen, men istället investeras 3,5 miljarder dollar i EACOP. Det är motsatsen till vad de lovade för ett år sedan, säger Morris Nyombi.
Han blir frustrerad när han tänker på skillnaderna mellan västländer och den afrikanska kontinenten.
– De förbjuder plast i Europa men använder Afrika som soptipp. I offentliga rum låtsas de att vi är lika mycket värda, men sanningen är att ingen bryr sig om vad som händer med oss, säger han.
Natalie Gwatririsa från Zimbabwe klandrar inte västvärlden helt och hållet för klimatkrisen. Hon menar att det är dags för Afrika att börja ta ett större ansvar.
– När ledare från oljeproducerande nationer som Nigeria är i afrikanska forum pratar de fint om förnybar energi. När de sitter i ett rum där oljeförhandlingar pågår är samtalet ett helt annat, eftersom de också har nytta av det fossila bränslet, säger 23-åringen.
Hon känner sig sviken av västerländska ledare men är hoppfull om att årets COP blir början på ett nytt kapitel.
– Jag hoppas att vi ska få ut något av klimatmötet den här gången. Vi har nått en punkt där det inte finns någon återvändo om världen inte agerar omedelbart.
Men aktivisten Patience Nabukalu har tappat tron på västerländska ledare för länge sedan.
– Att ha hopp leder bara till besvikelse. Vi har bokstavligen blivit sjuka av deras (västerländska ledare) lögner. De har berövat oss både nuet och framtiden, säger hon.
Fridays for future
#FridaysForFuture är en snabbväxande ungdomsledd miljörörelse som startade i augusti 2018 efter att 15-åriga Greta Thunberg och andra unga aktivister suttit framför den svenska riksdagen för att protestera mot länders ovilja att fokusera på klimatkrisen. Ungdomar världen över strejkar från skolan för att kräva omedelbara klimatåtgärder.
LÄS MER:Ugandas oljeäventyr väcker internationell kritik
