Så ska EU göra Europa klimatneutralt

EU-kommissionens gröna giv, Green deal, ska bli EU:s verktygslåda för att ställa om och i mars presenteras huvudnumret, att skriva in målet om en klimatneutral union till 2050 i lag.

– I och med att det är lagstiftning kan man dra länderna inför domstol om de inte uppfyller de här kraven, säger Katarina Areskoug Mascarenhas som är chef för EU-kommissionens kontor i Stockholm.

Men med nuvarande takt på minskningen av utsläppen av växthusgaser missar man målet med råge och de kommande två åren väntas en mängd åtgärder för att nå hit läggas fram.

LÄS MER:EU-politiken som kan bli blåslampa på Sverige

LÄS MER:Spänt läge när EU:s industristrategi ska läggas fram

Kommissionen vill ställa om medlemsländernas energiförsörjning, att det satsas på innovation, som fossilfri stålproduktion. Man vill se grönare jordbruk, laddstolpar, enorma renoveringsprojekt av byggnader och att smutsiga fartygs tillträde till EU:s hamnar regleras. EU-kommissionen vill också se åtgärder för att en större del av transporterna flyttas från vägar till järnväg och vattenleder.

– Göteborg har Nordens största hamn, att köra mer gods via sjöfart är positivt för Göteborg, säger Emmyly Bönfors, miljökommunalråd i Göteborg.

Fler sektorer, som sjöfart, utsläpp från byggnader och vägtrafik, kan också dras in i EU:s utsläppshandelssystem.

För att företagen i Europa ska vara konkurrenskraftiga, och produktionen inte flyttar utomlands, kan kommissionen komma att föreslå handelsåtgärder. Utöver att länders relation till Parisavtalet kan bli viktigt när frihandelsavtal tecknas, kan det handla om annan typ av gränsreglering, som en importavgift på produkter som inte lever upp till EU:s klimatstandard.

Det kan göra en del av det vi normalt konsumerar dyrare, eller med EU-kommissionens ord: "säkerställa att importpriserna bättre återspeglar produkternas koldioxidinnehåll".

Katarina Areskoug Mascarenhas, vid EU-kommissionens Sverigekontor, tar leksaker från Kina, som producerats på ett sätt som inte lever upp till EU:s klimatkrav, som exempel.

– Dels handlar det om att sätta press på andra länder utanför EU. Men det är också en konkurrensfråga så att inte våra företag blir utkonkurrerade av billiga produkter från andra länder som producerats på ett ohållbart sätt.

Även parlamentet vill se någon form av koldioxidjustering vid gränserna och Centerpartiets EU-parlamentariker Fredrick Federley, som leder den liberala partigruppens klimat- och landsbygdspolitik i EU och har fått en ledande roll när den gröna given utformas, säger att ett system för importvaror, som gör att länder utanför EU får betala sin del av kostnaden, kan ge en extra intäkt till sådant som är klimatsmart och att ojämlikheter i världen jämnas ut.

– Betalar man inte för koldioxidutsläpp i exempelvis Indien, är det klart att det är mycket billigare att producera där.

Men frågan om handelsrestriktioner är kontroversiell, och kan, enligt professorn Björn-Ola Linnér, som forskar om internationell klimatpolitik, bli svår att komma överens om, och hantera utan att det slår tillbaka på EU.

Och från olika håll har en oro för upptrappade handelskonflikter väckts.

Jessica Stegrud (SD) säger att hon inte tror på den typen av tullar.

– Det blir ett handelshinder för Europa.

Hon menar att USA kan svara med motsvarande åtgärder och att vi då är inne i ett handelskrig.

Lång väg att komma överens

För att få lagändringarna i gröna given på plats måste medlemsländerna och EU-parlamentet komma överens.

Och redan nu har fler motstridigheter blossat upp. Medan miljöorganisationer har kritiserat paketet för att inte vara tillräckligt skarpt, och medan parlamentet vill gå längre än kommissionen, vill Tysklands ekonomi- och energiminister att förslaget om att se över nya regler för bilars avgaser, skjuts upp, rapporterar Die Zeit.

Kommunalrådet Emmyly Bönfors (C) säger att ökade krav på EU:s fordon skulle hjälpa Göteborg i omställningen.

– Det går ju tunga Europavägar hos oss, och det är inte alltid vi lokalt kan påverka vilket bränsle de släpper ut från tunga transporter, men i och med Green deal kommer det att hjälpa även Göteborgs omställning, att få ned utsläpp och partiklar, säger hon.

I januari röstade EU-parlamentet med bred majoritet igenom en resolution där de stödjer den gröna given, men på flera plan vill att den vässas. Det handlar bland annat om mer insatser för att medlemsländerna ska kunna anpassa sig till ett förändrat klimat, lagstiftning för att fasa ut utsläppen från flyget, fler åtgärder mot plastföroreningar och skarpare delmål för utsläppsminskningen till 2030 och ett extra klimatmål för 2040.

Jessica Polfjärd är EU-parlamentariker för M, som har ställt sig bakom parlamentets linje.

– M har röstat för att vi ska ha en ambitionshöjning, sedan måste det ställas krav på alla europeiska länder att faktiskt bidra till att vi ska kunna nå målen. Annars tror jag att det finns en risk att det motverkar det goda syftet som det ska uppnå.

– Vi behöver ha höga mål, men det finns också en risk att vi flyttar verksamhet utanför EU:s gränser.

Hon tror att frågan om finansiering är en av dem frågor som blir svårast att komma överens om.

– M har varit tydliga med att vi gärna ser att man hittar de pengarna från befintlig ram.

Alice Bah Kuhnke (MP), representerar den gröna gruppen, och är en av två ordföranden, jämte Aurore Lalucq från den socialdemokratiska gruppen, för gruppen i EU-parlamentet som ska utveckla det gröna givet. Hon vill att en större del av EU:s budget går till klimatet.

Hon vill också gå längre än både kommissionen och majoriteten i parlamentet i flera frågor och ytterligare skärpa utsläppsmålet till 2030, för att minska utsläppen i den takt Parisavtalet och vetenskapen kräver.

– Det är långt ifrån tillräckligt och det är ytterst allvarligt. Det kommer att krävas mycket mer, säger hon.

En stor fråga inom EU handlar om att få de kolberoende länderna i Östeuropa att ställa om. Kommissionen har föreslagit en fond på 100 miljarder euro som ska hjälpa kolberoende och fattiga regioner att ställa om industrin, utan att skapa arbetslöshet.

Alice Bah Kuhnke ser själva idén som helt nödvändig och säger att länder som Polen, med dess kolindustri, behöver hjälp för att kunna ställa om utan att gå under. Men hon vill se mer av EU:s pengar i potten.

– Det är ytterligare ett exempel på detta vackra prat om vad som måste ske, men där vi inte presenterar verktygen för hur.

Den gröna gruppen driver på för ett större socialpolitiskt fokus vid omställningen så att inte människor med minst marginaler tvingas betala priset.

– Annars kommer vi stå inför enorma utmaningar och de gula västarna i Frankrike blir en västanfläkt mot vad som komma skall, säger Alice Bah Kuhnke.

Hon är också, liksom en majoritet i parlamentet, kritisk till att transporter föreslås bli en del av EU:s utsläppshandelssystem, eftersom det skulle göra att vi på nationell nivå i Sverige inte kan ha vägslitageavgift, kilometerskatt eller koldioxidskatt på drivmedel och det, eftersom utsläppsrätterna ännu är så billiga, skulle bli billigare att släppa ut.

Parlamentet menar att inget prissättningssystem bör "ersätta eller försvaga befintliga eller framtida CO2-normer för bilar och lastbilar och lägga en extra börda direkt på konsumenterna."

C-kritik mot MP

Centerpartiets EU-parlamentariker Fredrick Federley vill liksom MP se ett skärpt klimatmål till 2030, men menar att det samtidigt är viktigt att hålla balansen där det finns en majoritet.

– Om vi inte får med Östeuropa spelar det ingen roll. Då blir det en liten och härlig grön giv som säkerligen fungerar, men inte levererar de stora klimatresultaten, för Sverige är inte en så stor utsläppare.

Han tror att den gröna given kommer att ge stora fördelar för både EU och Sverige och lyfter den nya storindustri som växer fram i Sverige i och med omställningen. Som elbilsindustrin eller batteriindustrin och återvinningen av batterier.

– Vi kommer ganska snabbt nu att gå in i en elektrifiering av bilpoolen. Volvo i Göteborg producerar mer bilar än innan. Det växer fram en ny storindustri i Sverige idag.

Men för Sveriges del blir överföringskapaciteten, snarare än elförsörjningen i sig, utmaningen, enligt Fredrick Federley. Här trycker parlamentet på inom den gröna given, där man vill se en revidering av riktlinjerna för transeuropeiska energinät.

– Behovet av ny kabel ökar väldigt fort. Det är nog Sverige problem, det och ett antal nya tågförbindelser.

Här vill parlamentet se mer investeringar i järnvägssammanlänkningar i EU och att det skapas lika tillgång till offentliga järnvägstransporter i hela EU.

"Orealistiskt"

Sverigedemokraterna tillhör den minoritet som röstade emot EU-parlamentets resolution om den gröna given.

– Jag är inte emot att man tar ett helhetsgrepp om klimatpolitiken, men jag tror att det undergräver förtroendet för det politiska systemet när man hela tiden höjer mål, säger Jessica Stegrud (SD).

Hon menar att den snabbaste vägen att minska utsläppen inom EU är att länder som är kolberoende ska få använda gas under en övergångsperiod. Och att kärnkraften inte ska fasas ut.

Hon menar att den gröna given saknar konkreta lösningar och svar på vilka industrier eller människor som drabbas av omställningen, liksom ett globalt perspektiv och säger att det är i Asien de stora utsläppen finns och att EU inte kan lösa frågan på egen hand.

– Europa kan inte själva stå för det här. Nio procent av de globala utsläppen kommer från Europa. Nio procent.

Men Alice Bah Kuhnke menar att det ändå är rimligt att EU går före.

– Om EU ställer sig längre bak i ledet, vilken del av världen ska då ta de avgörande stegen? Det är vi som har tekniken, infrastrukturen, möjligheterna. EU har unika möjligheter att gå vinnande ur den tydliga kris och det nödläge vi är i och vi kan få med oss stora delar av världen.

Hon säger att Sverige tillhör de länder som kan gå med stora vinster med en grön giv som främjar de företag och industrier som redan nu har investerat enorma belopp för att ställa om.

– Ju mer hela EU ställer om, desto större förutsättningar finns det för att vi kan sälja tjänster och teknik till andra länder som kan använda sig av den för att göra sin del.

LÄS MER:Vägen mot ett utsläppsfritt EU - steg för steg

TEXT

Anna Ekström

anna.ekstrom@gp.se