Att köpa fastigheter på Balearerna är dyrt i jämförelse med övriga Spanien. Det är också en betydligt större andel köpare som kommer från andra länder – 38,95 procent under 2022, jämfört med det nationella snittet på 12,61 procent.
Priserna har länge varit ett problem för lokalbefolkningen. Balearernas president Fancina Armengol har tidigare sagt att många europeiska medborgare har råd att betala priser som är ”omöjliga för öarnas invånare.” Nu vill politiker på öarna stoppa utländska medborgare från att köpa fastigheter där, rapporterar The Guardian.
Det skulle kunna göra det omöjligt för utlänningar att skaffa sig ett sommarboende på ögruppen. Liknande regler finns i Kanada, där man införde ett tvåårigt förbud för utländska fastighetsköp, med undantag för migranter och personer med uppehållstillstånd.
– Vi bör följa Kanadas exempel, säger Balearernas vicepresident Juan Pedro Yllanes, och uppmanar den spanska regeringen att sätta press på EU att tillåta ett sådant förbud.
Prejudikat på Åland
Han medger att ett förbud skulle bryta mot EU:s fria rörlighet, men menar att det redan finns prejudicerande fall. Till exempel har områden i de österrikiska Alperna ansetts ha ”kulturell betydelse” eller en ”naturlig skönhet” som gör att de bör skyddas mot alltför stort tryck utifrån.
Ett annat prejudikat finns på Åland, där det finns begränsningar av möjligheten att köpa en andra bostad.
Den baleariska regeringen vill också att Spaniens regering ska pressa ner huspriserna på öarna, genom att förklara dem som ”pressade områden”, där hyran eller kostnaden för ett lån överstiger 30 procent av den genomsnittliga inkomsten.
I byn Deia på västra Mallorca står 200 av ortens 700 bostäder tomma och 37 procent av dem ägs av utlänningar, till större delen britter. När bostäder står tomma under stora delar av året och lokalbefolkningen pressas ut försämras förutsättningarna för restauranger och barer. Arbetsgivare har svårt att locka arbetskraft från fastlandet, på grund av de höga hyrorna.
