Massgravar, rasmassor från sönderbombade hus och sjukhus. Bilderna från kriget i Ukraina är talande och har fått omvärlden att reagera starkt.
Flera utredningar har inletts för att ta reda på om krigsbrott begåtts i och med den ryska invasionen. En av dessa leds av den internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag.
Vad gäller Ryssland och möjligheten att president Vladimir Putin ställs inför rätta är dock inte utsikterna särskilt goda, men det är fullt möjligt.
Han har som president straffrättslig immunitet, vilket hindrar honom från att bli åtalad och lagförd vid andra länders nationella domstolar.
– Statsöverhuvuden har immunitet, de kan inte åtalas för handlingar i tjänsten. Det är nog därför osannolikt att Putin ställs inför rätta. Det är nog mer realistiskt i närtid att lägre befäl och generaler som uppehåller sig i Ukraina grips där under konflikten och ställs inför rätta, säger Katinka Svanberg, jurist och folkrättsforskare vid Stockholms universitet.
Cecilia Malmström, som har varit en av Sveriges mest inflytelserika utrikespolitiker, är dock övertygad att Vladimir Putin och hans regim kommer att ställas inför rätta och straffas, vilket hon nyligen sade i en intervju med GP.
Svanberg håller dock fast vid sin sak. Hon berättar att ICC inte heller har någon polis eller militär som skulle kunna åka iväg och gripa Putin och föra honom till domstolen i Haag.
– Rent teoretiskt skulle det gå att kidnappa honom, alltså åka iväg och hämta honom som misstänkt, även om det är ett brott i sig. Men Ryssland är en stark militär makt, så jag ser det som osannolikt att det ens skulle gå.
Regimskifte kan ändra spelplanen
Svanberg förklarar att det är möjligt att ställa statsöverhuvuden inför rätta om landet är medlem i FN. Men även här blir det svårt i Putins fall.
– Ryssland har veto i säkerhetsrådet och kan därför hindra rådet att upprätta en internationell fristående krigsförbrytartribunal som kan användas för att döma Ryssland för aggressionsbrott, säger Katinka Svanberg.
Däremot skulle ett regimskifte i Ryssland kunna ändra spelplanen, berättar Svanberg. Då kan den nya ledaren välja att utlämna Putin.
Ett annat möjligt scenario är om presidenten reser iväg till ett land där det finns en arresteringsorder och att landet griper honom med egen polis.
Inom ICC fungerar det även så att alla länder som har skrivit på den internationella brottmålsdomstolens stadga måste lagföra en brottsling som reser in till landet om bevis finns att personen begått ett brott.
Ryssland har dock inte erkänt domstolens behörighet. Men Ukraina har gjort det, vilket innebär att exempelvis ryska soldater som har begått brott på ukrainsk mark kan ställas inför rätta i Haag.
– Soldater som skjuter, torterar och våldtar civil kan åtalas för krigsförbrytelse. Även om de beskjuter exempelvis civila mål som hyreshus och sjukhus. Civila är skyddade under krig och ska inte vara militära mål, säger Katinka Svanberg.
Svårt att få tag på brottsmisstänkta
Soldaterna kan också åtalas för brott mot mänskligheten om civila attackeras enbart för att sätta skräck i befolkningen eller om det sker grova övergrepp.
– Däremot är det nog inte ett folkmord som pågår. Då ska målet vara att helt eller delvis utrota en folkgrupp. I det här fallet är det svårt att bevisa att det är målet, säger Katinka Svanberg.
Även om en soldat hävdar den bara lytt order eller blivit beordrad att skjuta eller tortera människor kan personen bli åtalad.
– Om det inte är tvång, med en pistol riktad mot huvudet, kan det vara svårt att komma undan. Ordern i sig leder inte till att du blir straffri.
Men sedan gäller det också att den som är brottsmisstänkt går att få tag på, vilket inte alltid är så enkelt, enligt Katinka Svanberg.
– Antagligen kommer personen inte att åka till domstolen, utan gömma sig i sin egen stat, vilket i sig inte är brottsligt att göra.
Om däremot exempelvis soldater blir tagna som krigsfångar eller reser till ett land som är en del av ICC kan de gripas och skickas till Haag.
En annan sak som är viktig att tänka på, enligt Katinka Svanberg, är att när ett krig utkämpas kan alla – även civila – åtalas för krigsförbrytelse.
– Om civila tilldelas en k-pist och deltar i strider så slutar de att skyddas enligt krigets lagar. Men om en civil däremot angrips genom att någon bryter sig in och går till attack har man rätt att försvar sig, säger hon.
Inom krigets lagar gäller den humanitära rätten omedelbart och automatiskt för alla som deltar i en väpnad konflikt. Även exempelvis svenska medborgare som deltar i ett krig utomlands.
– Den svenska lagen om straff för vissa internationella brott gäller även för brott begångna utomlands. Säg att en svensk begår brott i Ukraina, så kan de dömas antingen i Ukraina eller i Sverige, säger hon.
Utredningarna sänder en stark signal
Men vad fyller då alla utredningar för funktion om det ändå är så pass svårt att krigsskyldiga ställs inför rätta? Katinka Svanberg förklarar att genom dessa samlas bevismaterial och vittnesuppgifter in som kan användas framåt.
– Utredningarna, bland annat den i Sverige, fyller en funktion då det ger oss rätt att åtala personer på svensk mark för eventuellt krigsbrott. Vi kan även hjälpa till med bevisföring till andra länder och deras domstolar genom vittnesförhör med flyktingar som kommit hit. Vittnesmål är färskvara och det är viktigt att den tas nu av de som flytt Ukraina, säger hon.
Katinka Svanberg tror ändå, trots vissa hinder, att vi framöver kommer att se både nationella och internationella rättegångar med anledning av det som nu hela världen har bevittnat i Ukraina, även om det kan dröja innan det sker.
Och utredningarna ger också en stark signal till omvärlden, anser hon.
– De är viktiga på så sätt att de har en avskräckande funktion, genom att de visar på att om ett land begår sådana här brott framöver kommer de att straffas, säger Katinka Svanberg.
Ryssland har hittills förnekat att krigsbrott har begåtts i Ukraina och hävdar att övergreppen är iscensatta av västvärlden.
Krigsförbrytelser: Är ett samlingsnamn för brott mot den internationella och humanitära rätten som sker i samband med krig. Hit hör bland annat anfall riktade mot civila, våldtäkt och tortyr. Om endast en civil skjuts eller en fånge misshandlas kan det alltså räknas som krigsförbrytelse.
Brott mot mänskligheten: Detta gäller om det är så att krigsförbrytelse sker på ett omfattande sätt eller är systematiskt riktat mot en grupp civila.
Folkmord: För att räknas som det måste folkmord vara syftet bakom krigsförbrytelserna. Exempelvis om syftet är att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd, eller religiös folkgrupp. Men även våldtäkt och tortyr kan utgöra folkmord.
Källa: Åklagarmyndigheten
LÄS MER:Därför utreder åklagare i Sverige om krigsbrott har begåtts i Ukraina
LÄS MER:Belägringen av Tjernihiv: Hela kvarter utplånade
LÄS MER:Försvarsmakten om bilderna från Ukraina: ”Oacceptabelt”
LÄS MER:EU-kommissionen föreslår nya sanktioner mot Ryssland
