Joe Biden gjorde sitt uttalande om massmorden på armenier och andra kristna minoriteter i Osmanska riket på lördagen.
"Vi ska aldrig glömma dem som dödades under det armeniska folkmordet i det Osmanska riket och vi förpliktigar oss att förhindra att sådana ohyggligheter händer igen", sade Biden i ett uttalande som publicerats av Vita huset.
Han blev den förste amerikanske president sedan Ronald Reagan 1981 nämnde ordet folkmord om massakrerna mot armenier i samband med ett tal om Förintelsen.
– Flera presidentkandidater har pratat om det under sina kampanjer, men när de väl har blivit valda så har det inte hänt något, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, till TT.
Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian välkomnar Joe Bidens erkännande.
I ett inlägg på Facebook tackar Pasjinian Biden för "ett stort steg mot rättvisa och ett ovärderligt stöd för ättlingarna till offren för det armeniska folkmordet".
Skarpa reaktioner
Reaktionerna från Turkiet lät inte vänta på sig.
President Recep Tayyip Erdogan anklagar "utomstående" för att blanda sig i turkiska inre angelägenheter.
"Ingen tjänar på att den här diskussionen – som borde föras av historiker – politiseras av utomstående som ett verktyg för att skapa konflikt i vårt land", skriver Erdogan i ett meddelande till den armeniska patriarken i Istanbul, rapporterar nyhetsbyrån AFP.
Landets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu skriver på Twitter:
"Ingen annan kan lära oss om vårt eget förflutna. Politisk opportunism är det största sveket mot fred och rättvisa. Vi förkastar hela det uttalandet som enbart grundar sig på populism".
Uppmärksammas i ceremonier
På lördagen är det 106 år sedan massdödandet inleddes och offren uppmärksammas i ceremonier runt om i världen. Flera länder, däribland Frankrike och Ryssland, har erkänt massakern som ett folkmord.
– Turkiet har historiskt reagerat starkt när något land omnämnt det som folkmord, säger Paul Levin.
Ett sådant uttalande från Biden kräver att Turkiets president Recep Tayyip Erdogan markerar hårt på hemmaplan, påpekar Levin.
– Samtidigt har Turkiet, som har det tufft ekonomiskt, ett stort behov av att förbättra relationerna till USA, säger han.
Historieskrivning
Regeringen i Ankara har medgett att många armenier dödades i sammandrabbningar med ottomanska styrkor under första världskriget, före bildandet av republiken Turkiet, men ifrågasätter antalet offer och förnekar att dödandet var systematiskt.
– Det kanske kan vara svårt att förstå varför ordet skulle vara känsligt. Jag tror att det har att göra med identitet, säger Levin.
– Alla turkar har från barnsben fått en historieskrivning om hur landet grundades. Att då acceptera att en del av de som var med och grundade republiken också hade en hand i folkmordet stämmer inte med historieskrivningen.
Regeringarna i Ankara och Washington är redan starkt oense i en rad frågor och Mevlüt Cavusoglu varnade tidigare i veckan Biden för att ett folkmordsuttalande ytterligare skulle skada relationerna mellan länderna.
– Bidenadministrationen har ju sagt att de tänker göra mänskliga rättigheter till en viktig del av utrikespolitiken och då är det ett problem att Turkiet har gått i en väldigt stark auktoritär riktning, säger Levin.
Komplicerad allierad
Från amerikanskt håll tror Paul Levin att det inte längre finns lika mycket att riskera genom att omnämna massdödandet som folkmord.
Eventuella konsekvenser av ordvalet lär i första hand påverka Armenien, tror Levin, som konstaterar att saken är oerhört viktig för många armenier.
– Det har ju varit en låsning, både för relationen mellan Armenien och Turkiet men även mellan Armenien och USA. Det vore ju bra om man kunde få till förbättrade relationer mellan Armenien och Turkiet, men det tror jag inte är aktuellt i det här läget.
Rättad: I en tidigare version förekom en felaktig uppgift om vilken president som var först att använda ordet folkmord om massmorden på armenier.
Marcus Alexandersson/TT
Fredrik Gunér/TT
Massmorden på armenierna ägde rum under och i skydd av första världskriget, i vilket Osmanska riket var allierat med Tyskland.
Den 24 april 1915 är det datum som brukar beskrivas som starten för massdödandet, som i huvudsak pågick 1915–1917. Förföljelserna och morden fortsatte dock i flera år därefter.
Majoriteten av de som mördades, omkring en miljon, var armenier, men bland offren fanns även rikets andra kristna minoriteter: assyrier, syrianer, kaldéer och greker. De flesta forskare i ämnet tror att mellan 800 000 och 1,5 miljoner människor dödades.
Källa: Nationalencyklopedin, Forum för levande historia