Bidenadminstrationen gör sitt bästa för att förklara att den brådstörtade reträtten inte är så uppseendeväckande som det kan tyckas. Tillbakadragandet var planerat inför 20-årsdagen av terrordåden den 11 september 2001 och Biden påminner om att det var denna attack som ledde till att USA gick in i Afghanistan för att störta talibanregimen, som givit Usama bin Ladin en fristad.
LÄS MER:Bilderna visar desperationen att fly Kabul
Men Biden sade nyligen också att det inte var tal om en reträtt som liknar den från Vietnam då helikoptrar åkte i skytteltrafik från den amerikanska ambassadens tak till väntande hangarfartyg. Nu är det just ett sådant kaotiskt återtåg som sker i Afghanistan och Joe Biden kommer att få svårt att slingra sig ur det.
USA har inte lärt sig något
Det finns en del likheter med Vietnam när det gäller den meningslösa upptrappningen och de eviga militära försäkringarna om att segern är på väg att vinnas.
USA har inte lärt sig något av de dyrköpta erfarenheterna i Vietnam. Men skillnaden är att USA:s krig i Afghanistan är en vedergällning för terrordåden på amerikansk mark medan kriget i Vietnam i högre utsträckning var en del av kalla kriget med dominoteorin i grunden, där Vietnam skulle hindras från att falla i den kommunistiska intressesfären.
Barack Obama lovade inför presidentvalet 2008 att avsluta både den amerikanska krigföringen i Irak och i Afghanistan. Men han valde att trappa ned närvaron i Irak och utvidga kriget i Afghanistan.
LÄS MER:Trump vill att Biden "avgår i vanära"
Att han fick Nobels fredspris förvånade honom själv och vid Nobelföreläsningen i Oslo påpekade han också att han inte avsåg att vara en fredspresident förrän Usama bin Ladin oskadliggjorts.
Biden fullföljer Trumps politik
Det var under Obamas tid som bin Ladin dödades i Pakistan och röster höjdes då för att hela den militära och civila operationen i Afghanistan skulle avslutas. Men Obama förmådde inte att avsluta kriget, och här spelade även Joe Biden en roll som hans vicepresident.
Det blev i stället Donald Trump som aviserade återtåget, men han hann inte genomföra det. I stället föll det på Joe Biden att fullfölja den politiken.
Politiker brukar gärna skylla på sina företrädare, men att en ny regering ärver det gamla kan knappast komma som en överraskning. Det förlåter inte heller hur den egna regeringen hanterar problemen.
LÄS MER:Svenskar evakuerade – lokalanställda kvar
Joe Bidens första utrikespolitiska kris kopplas nu till ett allvarligt nederlag. Den erfarenhet av Afghanistan som han talade om under valrörelsen har visat sig vara grund och byggd på önsketänkanden.
Hjälps av opinionen
Men Biden kan ändå slippa undan en alltför djup kritik av skälet att den amerikanska opinionen under lång tid varit emot en fortsatt militär närvaro i Afghanistan. Det finns ett intresse av att bekämpa terrorismen – som med talibanerna åter vid makten i Afghanistan kan få ett nytt fotfäste – men metoderna är knappast längre med militär på marken.
Att republikanerna kritiserar Joe Biden ingår i det politiska spelet i det kraftigt polariserade USA.
Men att supermakten USA förnedrat tvingas lämna ett krig på detta sätt efter tjugo år tär ändå på den amerikanska självbilden. Det kommer – liksom efter Vietnam – att ta tid att återskapa rollen som både efterlängtad och oönskad världspolis.
