Zanna Wiede har aldrig haft en längtan efter barn. Hon har fått vänja sig vid fördomar från omgivningen.
Zanna Wiede har aldrig haft en längtan efter barn. Hon har fått vänja sig vid fördomar från omgivningen. Bild: Björn Larsson Rosvall/TT

Väljer bort barn – beskylls för egoism

– ”Är du inte rädd att bli ensam som gammal” är en fråga jag får. Men det är jag absolut inte, säger Zanna Wiede som lever barnfri.
Det föds färre barn i Sverige, en trend regeringen vill vända. Elaka kommentarer och fördomar är samtidigt vardagsmat för många som väljer bort barn, enligt forskare som anser att samhället måste rustas för en ny tid.

ANNONS

När forskare vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet i en undersökning frågade folk varför de inte vill ha barn hamnade “vill fokusera på annat” i topp. Det angavs som skäl av betydligt fler än de som försökt men inte kunnat, eller oro för krig och klimat.

För Zanna Wiede handlar det om ett självklart val. Föräldraskap har aldrig varit något hon längtat efter.

– När jag var i 30-årsåldern och många omkring mig blev gravida kände jag snarare medlidande än avundsjuka, säger hon.

Hon lever i relation med en man och de är helt överens om beslutet. Hon vill helt enkelt göra annat, ha frihet att resa och vara spontan.

ANNONS

– Som tonåring behövde jag ta stort ansvar för min sjuka mamma och för mina småsyskon. När den tiden var förbi kände jag en stor lättnad över att inte behöva ta hand om andra.

Zanna Wiede har fått vänja sig vid omgivningens reaktioner. Bland annat har hon fått höra att många tycker att det är egoistiskt att välja bort barn.

– I min värld är det mer egoistiskt att föda ett barn utan att ha tänkt igenom om man har förutsättningarna. Mitt val är ju genomtänkt.

”Grattis till ensam ålderdom”

Fördomarna är vanliga, berättar Merve Tunçer, forskare i sociologi vid Örebro universitet. Hon har i en studie, publicerad i Journal of Family Studies, intervjuat kvinnor mellan 35 och 60 år som valt att leva barnfritt. Merve Tunçer förvånades över alla elaka kommentarer många får.

– De får höra saker som “Grattis till val av ensam ålderdom”. Fördomar om en ensam ålderdom är vanliga och bygger på bilden om att barn automatiskt innebär trygghet och omsorg, säger hon.

För Pia Elfdahl i Stockholm är den föreställningen obegriplig. Hon är strax över 60 och har aldrig känt en längtan efter barn. För henne är genetiska band sekundära jämfört med de relationer hon aktivt bygger och underhåller.

ANNONS

– Jag kan nämna många i min omgivning som ondgör sig över att de måste ta hand om sin gamla mamma som de egentligen inte har så mycket gemensamt med. Jag tror inte att barn är en garanti mot ensamhet.

Förminskande kommentarer och påståenden tror hon bottnar i att hennes val kan uppfattas som hotfulla för dem som byggt sin identitet på att vara en del av en kärnfamilj. Men hon tycker att samhällets acceptans har ökat.

– Jag upplever inte att kvinnors identitet är lika knuten till moderskapet som den var på 1990-talet. Jag tror att yngre i dag och kanske särskilt i storstäder väljer sina egna sätt att leva.

Nya samhällsstrukturer

Samtidigt som färre barn föds lever vi allt längre. Det ställer samhället inför omfattande utmaningar, inte minst vad gäller bemanning inom omsorg och sjukvård.

Julia Schröders, forskare i social epidemiologi vid Umeå universitet, har i sin forskning intresserat sig för hur stater och samhällen kan hantera de sjunkande födelsetalen. När andelen äldre ökar kommer det att innebära utmaningar även i ett land med ett starkt välfärdssystem som Sverige.

– Det finns en underliggande förväntan i välfärdssystemet att anhöriga ska finnas där och ta hand om de äldre och framför allt är det kvinnor som förväntas stå för både det praktiska och känslomässiga omsorgsarbetet, säger hon.

ANNONS

När demografin ändras behöver samhället rusta för det.

– Vi har ett pågående forskningsprojekt där vi bland annat ska titta på hur barnlösa äldre i Sverige upplever sitt åldrande och hur de hanterar utmaningar genom informella sociala nätverk.

Fredrik Siljehag vänder sig mot det han uppfattar som ett politiskt tryck att skaffa barn. Han trodde länge att barn var en obligatorisk del av livet, särskilt om han som heterosexuell man ville ha en relation. Vändpunkten kom när han träffade sin fru som inte heller ville ha barn.

– Det var en enorm lättnad, i min värld fanns det inte tjejer som inte ville, säger han.

Kvinnor skuldbeläggs

Han möter ofta argumentet att barnfria skulle vara egoistiska och att de belastar samhället, något han vänder sig starkt emot.

– Om pensionssystemet kräver att vi ständigt föder nya barn för att fungera så är det kanske systemet som ska ses över. Jag brukar säga halvt på skämt ”vi vabbar ju aldrig”.

Han har länge varit aktiv i både digitala och fysiska nätverk för barnfria. Han har ett stort nätverk och lyfter vikten av den valda vänskapskretsen. Som man slås han av att kvinnor som väljer bort barn skuldbeläggs hårdare än männen.

– Det finns en trend där män ofta tar sig rätten att döma kvinnors val, en slags moralpolisverksamhet, vilket är obehagligt.

ANNONS

På sitt jobb som begravningsrådgivare i Göteborg möter Zanna Wiede människor som nyligen har mist någon. Hon ser dagligen att barn inte är ett säkert recept mot ensamheten.

– Jag litar på mina nätverk och på min egen förmåga att knyta kontakter, jag är inte orolig över att bli en ensam äldre.

Pia Elfdahl ser att samhället är mer tolerant mot valet att inte skaffa barn i dag än för 30 år sedan.
Pia Elfdahl ser att samhället är mer tolerant mot valet att inte skaffa barn i dag än för 30 år sedan. Bild: Christine Olsson/TT
I jobbet på en begravningsbyrå i Göteborg möter Zanna Wiede många människor som vittnar om att barn inte är ett recept på att slippa ensamhet.
I jobbet på en begravningsbyrå i Göteborg möter Zanna Wiede många människor som vittnar om att barn inte är ett recept på att slippa ensamhet. Bild: Björn Larsson Rosvall/TT

Fakta: Åldrande befolkning

Medellivslängden antas fortsätta att öka. År 2025 var medellivslängden 85,5 år för kvinnor och 82,5 år för män, den beräknas att öka till 86,3 respektive 83,5 år 2035.

Samtidigt väntas antalet födda barn fortsätta att minska de närmaste åren, trots att antalet födda barn per kvinna beräknas öka något från dagens låga nivå, 1,42 barn per kvinna.

Under den kommande tioårsperioden 2025–2035, väntas:

30 000 fler avlida än födas

200 000 fler invandra än utvandra

folkmängden öka med 170 000 personer

182 000 färre barn i grundskolan

179 000 fler över 85 år

Källa: SCB

Petra Hedbom/TT
TT
ANNONS