Tisdagen är den andra dagen av den så kallade ”Nobelveckan” och nu har Nobelpristagaren i fysik tillkännagetts. I år gick priset till Pierre Agostini, Ferenc Krausz och Anne L’Huillier.
Anne L’Huillier är i dag verksam vid Lunds universitet. Men hennes forskningsresa i Sverige började på Chalmers i Göteborg, där hon var postdoktor 1986.
– Hennes första kontakt med Sverige var här på Chalmers, och senare kom hon till Lunds universitet, säger Raimund Feifel, professor i fysik vid Institutionen för fysik vid Göteborgs universitet.
Första kvinnan i Sverige
Feifel arbetar i samma vetenskapsfält och har känt L’Huillier i flera år. Han var inte alls förvånad över att just hon tilldelades Nobelpriset i fysik.
– Jag kom själv till Göteborgs universitet 2014 och försökte redan då tala om för mina kollegor att hon skulle tilldelas Nobelpriset i fysik. Det som hon gör och har gjort är väldigt stort, säger han och fortsätter:
– Jag tycker att det är helt fantastiskt. Hon är den första kvinnan i Sverige som har fått Nobelpriset i fysik.
Hon fick beskedet samtidigt som hon undervisade sina studenter i Lund. Hur tror du att hon reagerade?
– Jag skulle gissa att hon blev otroligt glad, men att hon också tänkte att det var viktigt att fortsätta med undervisningen. Hon har alltid varit mån om att de unga personerna ska lära sig. Hon hade bara kunnat fortsätta med forskningen, men hon bestämde sig också för att fortsätta med undervisningen.
”En ny era i fysik”
Pierre Agostini är verksam vid Ohio State University i Columbus, USA, och Ferenc Krausz är verksam vid Max-Planck-Institut für Quantenoptik, Garching och Ludwig-Maximilians-Universität München, Tyskland.
Nobelakademin delade ut priset i fysik för ”sina experiment som gett mänskligheten nya verktyg för att utforska elektronernas värld inuti atomer och molekyler".
– Det som de här tre personerna har åstadkommit är väldigt otroligt. De har gjort fantastiska framsteg och det är en ny dimension, en ny era i fysik, säger Raimund Feifel.
Grundforskningen
Anne L’Huilliers forskning handlar om "jättekorta ljuspulser" och hur man kan använda dem, berättar hon för TT.
– Framför allt för grundforskning, studera elektroner och rörelser i atomer, molekyler, materia. Men det börjar bli några lite mer praktiska tillämpningar, mot halvledarindustrin, medicin och kemi, säger hon till TT.
2022 belönades Alain Aspect, Frankrike, John Clauser, USA och Anton Zeilinger, Österrike, för att de visat att mycket små partiklar kan gå skilda vägar och hamna mycket långt ifrån varandra, men ändå hänga samman.
På måndagen stod det klart att Nobelpriset i medicin går till ungersk-amerikanska Katalin Karikó, 68, och amerikanen Drew Weissman, 64 för forskningen som ledde fram till vaccin mot covid-19 under pandemin.
Fysikpristagare
Sedan starten 1901 har ett fåtal länder dominerat bland fysikpristagarna:
USA: 96 pristagare.
Tyskland: 28 pristagare.
Storbritannien: 25 pristagare.
Frankrike: 14 pristagare.
Många giganter på fysikens område har under årens lopp belönats: Wilhelm Röntgen, Tyskland (1901), Marie Curie, Polen/Frankrike (1903), Albert Einstein, Tyskland (1921), Niels Bohr, Danmark (1922), Enrico Fermi, Italien (1938), Luis Alvarez, USA (1968), Arno Penzias, USA (1978), Steven Weinberg, USA (1979), Peter Higgs, Storbritannien (2013). och Roger Penrose, Storbritannien (2020).
Källor, Statista, Nobelstiftelsen.
LÄS MER:Arons lärare fick Nobelpriset – mitt under föreläsning
LÄS MER:De får Nobelpriset i medicin för vaccin mot covid-19
