Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Stefan Löfven ändrar sig om Nato – bara veckor efter kritiken

Margot Wallström, Jan Eliasson – och nu Stefan Löfven.
Nu kan GP avslöja att också ex-statsministern svänger i Natofrågan och säger ja till ett svenskt medlemskap, bara veckor efter sitt uppmärksammade nej.
– Jag litar på regeringen och säger att det är rätt slutsats, säger Löfven.

I början av april fick Stefan Löfven (S), statsminister i sju år, kritik för uttalanden vid en fredskonferens på Åland. Han var mycket tveksam till att ett Natomedlemskap skulle ge ett säkrare skydd för Sverige.

– Nej, jag tror inte det, sa han och framhöll bland annat riskerna med en lång Natogräns mot Ryssland.

”Väldigt svårt”

Samtidigt var Löfven positiv till att göra en grundlig analys av vad Rysslands invasion av Ukraina betyder för säkerheten. Och nu har han alltså, liksom både Sveriges och Finlands analyser och därefter regeringar, landat i att ett Natomedlemskap skulle öka säkerheten i hela Östersjö-området.

Men precis som för partikamrater som Margot Wallström och Jan Eliasson har det inte varit något enkelt beslut.

– Det är absolut inte lätt, det är väldigt svårt. Vi vet att alliansfriheten har tjänat oss väl. Våra motståndare tycker att det bara är något vi säger, men det är så, det är faktiskt över 200 år vi har varit utan krig. Ska man byta den strategin ska man verkligen ha bra på fötterna, säger Löfven när GP intervjuar honom på S-högkvarteret i Stockholm.

Har du fått påtryckningar från partiet om att ställa dig bakom beslutet?

– Nej, ingenting sånt.

Ex-statsministern inser att han inte har samma information som partiledningen och regeringen, inte minst ifråga om hemliga underrättelser och samtal med andra länders ledare. Därför litar han på den bedömning som Magdalena Andersson och hennes närmaste gör. Men framför allt motiverar han sin omsvängning med det försämrade säkerhetsläget och Vladimir Putins aggressivitet.

– Man bryr sig inte om säkerhetsordningen eller FN-stadgar, invaderar och bombar sjukhus och skolor. Då har man att göra med en motpart som är så farligt oförutsägbar att man måste tänka, vad kan då nästa steg bli?

Stefan Löfven (S) motiverar sin omsvängning i Natofrågan med Vladimir Putins aggressivitet och det försämrade säkerhetsläget. De båda ledarna har träffats under Löfvens statsministertid, som här i St Petersburg tillsammans med andra nordiska ledare. Bild: Berit Roald
Stefan Löfven (S) motiverar sin omsvängning i Natofrågan med Vladimir Putins aggressivitet och det försämrade säkerhetsläget. De båda ledarna har träffats under Löfvens statsministertid, som här i St Petersburg tillsammans med andra nordiska ledare. Bild: Berit Roald

Sverige hade blivit irrelevant

Stefan Löfven har också påverkats av den finska processen.

– Vi har successivt förstärkt vårt samarbete med Finland, övat och anpassat våra lagar för att kunna vara på varandras territorium. Det innebär också att i den stund som Finland säger ”nu går vi in i Nato” och vi inte gör det, att vi får svårt att vidmakthålla den kompetens vi har byggt upp.

Löfven tror att det hade varit svårt om Sverige stått ensamt kvar utanför Nato.

– Var skulle vi ha hamnat då? Skulle vi blivit irrelevanta, offside? Är det bra för Sverige? Troligen inte.

Att uppbyggnaden av det svenska försvaret inleddes under Stefan Löfvens regeringstid är han stolt över i dag.

– Det är under min tid som statsminister som vi fram till 2025 har beslutat om en ökning av försvarsutgifter med 80 procent. Och det är vi som har börjat med att återupprätta regementen och värnplikten. Det var viktigt att göra, säger han.

När Socialdemokraterna häromdagen tog ställning till Natomedlemskapet landade en majoritet i ett ja, men att Sverige måste fortsätta att driva på för fred och nedrustning i världen.

Det är en uppfattning som Löfven delar.

Går det att driva de frågorna med trovärdighet, som medlem i Nato?

– Jag tycker att det är Sveriges skyldighet att göra det, så ja!

Stefan Löfven menar att det går att driva frågor om fred och nedrustning inom Nato. Bild: Nils Petter Nilsson
Stefan Löfven menar att det går att driva frågor om fred och nedrustning inom Nato. Bild: Nils Petter Nilsson

Löfven vill också att Sverige ska verka för en värld utan kärnvapen.

– Kärnvapen är faktiskt ett existentiellt hot mot mänskligheten. Klimathotet, med rätta, är också det om vi gör fel, men där har vi till 2030 på oss ungefär, sedan är det försent. Med kärnvapen kan det vara i morgon, nästa vecka, nästa månad.

Påtryckningar från Nato

Just frågan om kärnvapen orsakade spänningar under Stefan Löfvens regeringstid. I regeringen fanns de som ville skriva under den internationella konventionen mot kärnvapen och de som inte ville det. Sommaren 2019 landade regeringen i att inte skriva under.

Beslutet kritiserades av dåvarande regeringspartnern Miljöpartiet och ansågs, bland annat av personer inom fredsrörelsen, ha påverkats av Nato och USA.

Den första juni blir Löfven ordförande i fredsforskningsinstitutet Sipri. Han är också rådgivare åt FN-chefen Antonio Guterres om globala samarbetsfrågor. I de rollerna vill han bland annat arbeta för avspänning i världen, något han inte tror kommer försvåras av Sveriges nya riktning. Vägen, menar han, går genom att stärka tilliten mellan länder och minska sådant som kan leda till konflikter, som svält och klimatförstöring.

– Det är inte naivt som det ibland låter i debatten, jag menar att det inte är bara Nato som ska dra ner kärnvapnen, det måste ske totalt. Gick det mellan Reagan och Gorbatjov så går det nu också.

Men är inte själva vitsen med Nato just skyddet av kärnvapen?

– Det är för mig fullständigt obegripligt.

Hur tänker du då?

– För mig är det feltänkt. Vi blir inte säkra för det. Säkerheten ska alltså ligga i att om de kan förgöra oss kan vi förgöra dem. Men sen då, när vi har gjort det? Känns det bättre då? Förmodligen inte.

Stefan Löfven (S) talade i Ale, på första maj i år. Här är han med hustrun Ulla Löfven. De bor i Stockholm men är mycket i sommarstugan i Örnsköldsvik. Bild: Anders Ylander
Stefan Löfven (S) talade i Ale, på första maj i år. Här är han med hustrun Ulla Löfven. De bor i Stockholm men är mycket i sommarstugan i Örnsköldsvik. Bild: Anders Ylander

Stefan Löfven avgick som statsminister i november förra året. Han och hustrun Ulla Löfven bor mest i Stockholm men även i sommarhuset i Örnsköldsvik. Han jobbar fortfarande mycket.

På tisdagen kom han hem från Sydafrika som rör uppdraget att minska barnarbete, tillsammans med Nobels fredspristagare Kailash Satyarthi. Men han hinner också promenera, läsa och inte minst, titta på sport.

– Runt jul hade vi en månad ledigt tillsammans, jag vet inte när det hände senast. Kanske någon semester, men då avbröts man alltid av något. Bränder, Transportstyrelsen, annat.

LÄS OCKSÅ: Hejdå ”neutrala Sverige” – nu tar vi steget in i Nato

LÄS OCKSÅ: Då kan Sverige bli Putins måltavla – attacker pågår redan

LÄS OCKSÅ: Doulorna i Lövgärdet: ”Ingen ska påverka hur många barn man har”

Missa inte det senaste om valet 2022

Nu kan du få alla politiknyheter, reportage och analyser som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Val 2022. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.