Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Nu träder FN:s kärnvapenförbud i kraft – därför gäller det inte i Sverige

Från och med den 22 januari gäller FN:s kärnvapenförbud, men Sverige är ett av de länder som ännu inte har skrivit under avtalet – trots att regeringen var med och tog fram det.
– Världen tar ett steg framåt i och med det här avtalet, säger Beatrice Fihn, chef för Ican, som länge har arbetat för en nedrustning av kärnvapen.
Sverige är ett av de länder som inte har skrivit under FN:s konvention om kärnvapenförbud.
Sverige är ett av de länder som inte har skrivit under FN:s konvention om kärnvapenförbud.

Göteborgs Stad anslöt sig förra året som enda svenska kommun till Ican cities appeal, en internationell rörelse som avser att sätta press på regeringar som inte har gjort FN:s konvention om kärnvapenförbud till en lag. Ican är en global kampanj som 2017 belönades med Nobels fredspris för sitt arbete.

LÄS MER: Göteborg först med ett nej till kärnvapen

Beatrice Fihn som är uppvuxen i Göteborg, och har arbetat för att motverka kärnvapen som chef för Ican sedan 2014, tycker att avtalet är ett stort steg framåt.

– Det är en historisk dag. För första gången kommer kärnvapen att vara förbjudna under internationell lag. Det är det sista massförstörelsevapnet som blir förbjudet, så det är ett stort steg framåt för alla oss som länge har jobbat för en kärnvapennedrustning.

Sverige har inte signerat

Sverige har däremot ännu inte skrivit under avtalet, trots att de från början var med och utformade det.

GP har försökt nå utrikesminister Ann Linde (S) för en kommentar men hänvisades av hennes pressekreterare till de svar hon gav i en debatt med Håkan Svenneling (V). Då svarade hon bland annat att:

Ann Linde anser att FN:s konvention mot kärnvapen inte höll måttet textmässigt. Bild: Jessica Gow/TT
Ann Linde anser att FN:s konvention mot kärnvapen inte höll måttet textmässigt. Bild: Jessica Gow/TT

”Den centrala omständigheten för regeringens ställningstagande var dock frågetecknen kring konventionens förutsättningar att utgöra ett effektivt nedrustningsinstrument.”

Ann Linde (S) kommenterade i DN den 6/8 2020 att hon inte tycker att FN:s konvention mot kärnvapen var utformad för att åstadkomma verklig förändring och att regeringen därför inte har undertecknat den.

I samma artikel uppger också att Sverige var aktiva i förhandlingarna om förbudet och tyckte att det var en viktig signal, men att konventionstexten sedan inte höll måttet och fortsätter:

”Det fanns ett antal problem med texten, vilket vi pekade på i vår röstförklaring. Dessutom deltog inte de länder som har kärnvapen i arbetet – något vi ser som nödvändigt för att uppnå verkliga resultat”, sa hon till DN.

Även dåvarande utrikesminister Margot Wallström (S) uppgav i samma artikel till DN att anledningen till att regeringen inte skrev under var att formuleringarna i konventionen var för otydliga för att den skulle kunna användas i praktiken.

Borde skriva under avtalet

Beatrice Fihn tycker inte att kritiken som framförts mot formuleringarna i konventionen håller.

– Det känns mer som en undanflykt och som att man försöker hitta ursäkter för att inte skriva under avtalet. Det handlar om Nato och USA och att man på något sätt vill ha skydd från kärnvapen. Jag tror att om texten hade varit tydligare hade de varit ännu mindre benägna att skriva på.

Hon säger att den svenska regeringen istället åker på olika möten för nedrustning där man diskuterar vaga och ospecifika ord som inte har lett någonstans på 20 år.

– Det händer ingenting juridiskt, det är bara fin retorik som får kärnvapenstaterna att låta bra. Vill man verkligen ha en nedrustning så borde man skriva under avtalet.

Utrikesminister Ann Linde deltog senast den sjätte januari på ett ministermöte om kärnvapennedrustning i Amman, Jordanien.

Beatrice Fihn säger att det även är flera andra länder utöver Sverige som inte har skrivit under avtalet - utan det gäller även flera större länder som bland annat USA, Frankrike, Nordkorea och Ryssland.

Kärnvapen är en risk för städer, det är ju de som riskerar att drabbas av en kärnvapenattack

– Tyvärr blir det ju så att Sverige ställer sig på samma sida som de länder som har kärnvapen, men vi hoppas att vi kommer att kunna ändra på det.

Beatrice Fihn anser att det skulle kunna skada Sveriges anseende om regeringen inte skriver under avtalet.

LÄS MER: FN:s kärnvapenförbud träder i kraft

– Det här är första gången som Sverige inte går med på ett nedrustningsavtal, så det är klart det blir tydligt utomlands .

Konsekvenser för svensk säkerhet

Hon tror också att det kan innebära konsekvenser för svensk säkerhet.

– Indirekt leder det här till att vi accepterar att det finns massförstörelsevapen i närheten av våra gränser.

Göteborgs Stad kritiserades internt för att bedriva utrikespolitik när de ville ansluta sig till Ican, men Beatrice Fihn tycker inte heller att den kritiken är relevant.

En stad som Göteborg har heller ingen beredskap för att hantera ett kärnvapenkrig eller en kärnvapenattack

– Det här berör inte bara Göteborg utan alla större städer runt om i hela världen, eftersom det är städer som är måltavlor.

Hon säger också att det är städer som kommer att beröras av en kärnvapenattack och att arbeta för en nedrustning inte är utrikespolitik utan att se efter medborgarnas säkerhet.

– En stad som Göteborg har heller ingen beredskap för att hantera ett kärnvapenkrig eller en kärnvapenattack, och om man inte kan hantera ett sådant scenario och hjälpa sin befolkning, så måste man ju också se till att det inte händer.

Även David Victorin som är vice ordförande för Svenska läkare mot kärnvapen som tillsammans med internationella Kvinnoförbundet Kvinnoförbundet fred och frihet representerar Ican i Sverige anser att förbudet är historiskt.

Vi har tidigare kallats en humanitär stormakt men att avstå från signering är ett tydligt steg i motsatt riktning.

– Vi anser att det enda rationella alternativet är att nedrusta. När 51 stater har ratificerat och 86 stycken har signerat avtalet ökar detta trycket mot kärnvapenstaterna vilket är en viktig funktion med förbudet.

Demokratiskt problem

Han säger att kärnvapenstaterna har tryckt på allt kraftigare mot de senaste länderna som har ratificerat avtalet om förbud mot kärnvapen.

– Det blir en farlig värld om de krafter som verkar för en kärnvapenfri värld slutar att tro på att saker kan förändras till det bättre. Vi hoppas att Sverige kommer att signera så att vi kan vara ett föredöme för andra länder i vårt närområde som leder avspänning och nedrustning. Vi har tidigare kallats en humanitär stormakt men att avstå från signering är ett tydligt steg i motsatt riktning.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.