På tisdagen presenterade finansministern M-KD-L-regeringens budget som förhandlats fram tillsammans med SD.
Budgeten är starkt präglad av det ekonomiska läget med hög inflation och en lågkonjunktur runt hörnet, och det blir inga stora jobbskatteavdrag eller skattesänkningar på låg- och medelinkomstlöner.
– Vi ska tillsammans ta oss ur energikrisen, vi ska sänka våra utsläpp. Välfärden ska klara sina uppdrag, men det kommer att bli tufft, säger finansministern Elisabeth Svantesson.
Här ryms dock nya reformer för 35 miljarder kronor. De två största satsningarna handlar om tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, och att bibehålla a-kassan på den nuvarande nivån.
Sänkningen av kostnaden för drivmedel vid pump bli dock långt ifrån den nivå som partierna till höger lovat innan valet.
– Anledningen till att det ger så lite är inflationen, säger Svantesson.
Hon säger att den stora skillnaden blir när reduktionsplikten minskas till EU:s miniminivå 2024.
För att hjälpa långtidsarbetslösa satsar regeringen på fler praktikplatser och på yrkesvux. Det blir också förstärkningar av rättsväsendet, bland annat för fler poliser, och förebyggande arbete som idrott i utsatta områden.
– I det här läget är det extra viktigt att inte höja skatterna. I stället omprioriterar vi, säger Svantesson.
Bland besparingarna finns det indragna stödet till personer som köper elbil.
– Elbilsbonusen kostar sju miljarder. Även utan den kommer elbilsförsäljningen vara stark de kommande åren, säger Svantesson.
”Långt ifrån MP-politik”
Samtidigt som regeringen fått hård kritik från oppositionen för klimatpolitiken menar Svantesson att utsläppen kommer att minska med regeringens politik.
– Vi ska få ned de totala utsläppen. Men vi ska inte göra det på ett "miljöpartistiskt sätt”.
MP-språkröret Per Bolund säger att det här är ungefär så långt ifrån MP-politik man kan komma.
– Jag kan bara med stor sorg konstatera att det här är en miljö- och klimatslakt. Det verkar inte som att det finns någon klimatreform som är för liten för att stryka, säger han.
Högerpartierna sänker också biståndet och tar bort byggsubventioner. Kvotflyktingarna ska bli färre, och utgifterna för migration väntas minska de kommande åren.
Regeringen satsar sex miljarder på statsbidrag till kommuner och regioner, men enligt Sveriges kommuner och regioner krävs det betydligt mer för att bibehålla nivån i välfärden.
– Regeringen försöker trixa och släta över det faktum att man lägger en nedskärningsbudget, säger Vänsterpartiets ekonomis-politiske talesperson Ali Esbati.
15 punkter i budgeten 2023:
- Ökad milersättning.
- Färre kvotflyktingar.
- Fler praktikplatser till arbetslösa och mer resurser till yrkesvux.
- Ökat generellt statsbidrag med 6 miljarder.
- Pengar till fler poliser och andra brottsbekämpande myndigheter.
- Utökade möjligheter till hemliga och preventiva tvångsmedel.
- Extra stöd till elintensiva företag.
- Satsningar på laddstolpar och infångning av koldioxid.
- 600 miljoner nästa år till fler speciallärare.
- Lovskola, även för yngre elever.
- Satsa på spetsklasser för duktiga elever.
- Pengar till fritidsaktiviteter för barn i fattiga familjer, genom ett ”fritidskort”.
- 300 miljoner kronor till att motverka ensamheten, bland annat samtal och uppsökande verksamhet för äldre.
- En miljard kronor extra för att öka antalet vårdplatser.
- Satsningar på bättre förlossningsvård.
LÄS MER:Här är ministrarna i Ulf Kristerssons första regering
LÄS MER:Regeringen presenterar nyhet på rättsområdet
LÄS MER:Så vill regeringen satsa på skolan
