Försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare ska höjas från 13 000 kronor i månaden till 26 560 kronor, enligt förslaget.
– Det är en viktig del i det paradigmskifte vi genomför på invandringsområdet, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) på en pressträff.
Förslaget skickas nu på remiss och planen är att det ska träda i kraft den 1 oktober i år.
Åtgärden sker för att stoppa invandring framför allt till låglöneyrken. Maria Malmer Stenergard har tidigare sagt att det är "helt orimligt" att människor kommer från andra sidan jorden för en månadslön på 13 000 kronor.
Lägre än i Tidö
Arbetskraftsinvandringen utgör i dag den största delen av invandringen till Sverige. Förra året ansökte över 100 000 utlänningar om arbetstillstånd. Siffran omfattar även deras anhöriga. Lika många väntas i år.
I Tidöavtalet var partierna överens om ett lönekrav motsvarande medianlönen, cirka 33 000 kronor. Nu hamnar förslaget flera tusenlappar lägre.
– Det är en summa vi landat på nu, men tanken är att vi ska komma dit i framtiden, säger Magnus Persson (SD), arbetsmarknadsutskottets ordförande.
Ytterligare skärpningar väntar. En utredning ser just nu över hur lönekravet ska kunna höjas mer och samtidigt medge fler undantag.
Över 70 procent av arbetskraftsinvandrarna tjänar redan mer än 25 000 kronor i månaden, och flertalet påverkas därmed inte av det nya kravet. Maria Malmer Stenergard bedömer att ett par tusen personer berörs.
Kökspersonal och städare
Snabbmatspersonal och köks- och restaurangbiträden är yrken där de genomsnittliga lönerna ligger under det föreslagna lönekravet. För de grupperna utfärdades cirka 800 arbetstillstånd 2021.
Även bland städare och hemservicepersonal ligger genomsnittslönen under lönekravet. För de grupperna utfärdades cirka 600 arbetstillstånd 2021.
Säsongsarbetare som bärplockare och plantörer påverkas inte på samma sätt av lönekravet. De är ofta utstationerade av företag i till exempel Thailand. Bärplockare kan även anställas av svenska arbetsgivare genom säsongsarbetardirektivet.
Det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring har pekats ut som unikt. Till skillnad från i princip alla andra länder i Europa, som specifikt riktar sig till högutbildade, accepterar Sverige alla oavsett utbildning och yrke. Kritiker har hävdat att en stor del av arbetskraftsinvandringen gått till yrken där det inte råder någon brist på arbetskraft och där kompetenskrav saknas.