Sverigedemokraternas beslut att låta två ledamöter rösta i riksdagen, trots att de var utkvittade, bryter mot en praxis partierna tillämpat i minst 100 år. Det blir extra graverande för SD eftersom partiet först har släppts in i systemet på senare år, tycker Marie Demker vid Göteborgs universitet.
– På det här sättet har man brutit mot det dubbelt. Man har dels brutit normen i sig, men man har också brutit en praxis som man verkligen har velat vara en del av och markerat att man anser att den är viktig.
Politiska vildar
En kvittning innebär att partierna ser till att lika många ledamöter från de båda blocken uteblir från omröstningar, för att behålla maktbalansen i mandatfördelningen.
Onsdagens omröstning gällde nya övergångsbestämmelser i medborgarskapslagen. SD beslutade att bryta mot kvittningsöverenskommelsen när partiet insåg att två tidigare SD-politiker, som nu är politiska vildar, skulle rösta med oppositionen.
SD:s gruppledare Linda Lindberg försvarar agerandet med att väljarna röstat på Tidöpartierna och därmed förväntar sig en viss politik, ”oavsett om det sitter ett par effektsökande vildar på våra platser i kammaren”.
Press på ledamöterna
Det resonemanget underkänner Marie Demker.
– Det finns ett personvalssystem och vi röstar på listor med individer. Det är individer som sitter i parlamentet. Och då får man kanske finna sig i att systemet ser ut som det gör.
Hon tror att det inträffade utgör ett hot mot kvittningssystemet.
– Och om det inte fungerar så blir ju omröstningarna mer oförutsägbara, men det blir också en press på riksdagsledamöter som av familjeskäl, sjukdom eller alla möjliga godtagbara skäl inte kan vara på plats i kammaren när det är så jämnt som det är.
Fakta: Riksdagens kvittningssystem
Kvittningssystemet är ingen lag utan en överenskommelse mellan partierna, främst mellan blocken. Det innebär att frånvarande ledamöter inte ska påverka styrkeförhållandena i omröstningarna i riksdagen.
Om en eller flera ledamöter inte kan vara med ”kvittas” den mot en ledamot i ett annat parti som avstår från att rösta.
Systemet är mycket gammalt och har använts sedan åtminstone början av 1900-talet. SD släpptes dock inte in förrän 2021, elva år efter inträdet i riksdagen.
Källor: Riksdagen, Sveriges Radio.
