Personer satte eld på föremål och kastade sten vid Ringdansens centrum, i samband med upplopp i Navestad i Norrköping på påskdagen. Oroligheterna utlöstes av dansk-svenske Rasmus Paludans planer på koranbränning.
Personer satte eld på föremål och kastade sten vid Ringdansens centrum, i samband med upplopp i Navestad i Norrköping på påskdagen. Oroligheterna utlöstes av dansk-svenske Rasmus Paludans planer på koranbränning. Bild: Stefan Jerrevång/TT

Politiker vill beväpna polisen mot stenkastare: ”En tillfällig smärtchock”

Upploppen i spåren av Rasmus Paludans ”koranbrännar-turné” blev de våldsammaste sedan Göteborgskravallerna 2001. Poliser riskerade sina liv. Nu vill en rad partier öka polisens möjlighet att slå tillbaka – med nya kraftfulla vapen. Bland det som föreslås finns vattenkanoner som avfärdades efter attackerna för drygt 20 år sedan.
– Det här är scener vi aldrig mer vill se i Sverige, säger Johan Forssell (M).

ANNONS
|

Påskhelgens facit blev dystert. Linköping, Norrköping, Örebro, Landskrona och Malmö skakades av våldsamma upplopp och poliser har efteråt vittnat om dödsskräck.

I Polistidningen berättar polisen Caroline Pont om hur hon upplevde situationen i Norrköping. Hon drabbades i samband med kommenderingen av en lätt hjärnskakning, blåmärken och bulor. Hennes hjälm sprack.

– De ville verkligen skada oss. De kastade stenar mot våra huvuden och hoppade på en kollegas huvud. Det fanns liksom ingen tvekan om att de ville ha ihjäl oss, säger hon till Polistidningen.

En rad personer har gripits, misstänkta för att ha kastat sten och bränt polisbilar. Startskottet var de beviljade tillstånden för koran-brännaren Rasmus Paludan, dansk-svensk politiker i partiet Stram kurs som siktar mot den svenska riksdagen och som nu planerar ytterligare bränningar på flera platser, till exempel Borås och Trollhättan.

ANNONS

Enligt polisen kan dock oroligheterna den gångna helgen leda till att han nekas tillstånd.

LÄS MER:Polisens svängning som kan stoppa Paludans koranbränningar

LÄS MER:20 år senare – här är arvet efter Göteborgskravallerna

Attackerna, som har kallats de mest våldsamma sedan kravallerna vid EU-toppmötet i Göteborg och USA:s dåvarande president George W. Bushs besök för 20 år sedan, har även fått politiska konsekvenser.

Sverigedemokraterna kräver att inrikesminister Morgan Johansson (S) avgår och en rad politiker besöker nu de områden där upploppen skedde. Samtidigt har debatten om svensk polis beväpning blossat upp på nytt.

”Knockar kriminella”

Flera partier menar att polisen nu måste få mer kraftfulla vapen mot aggressiva folkmassor. Ända sedan Göteborg 2001 har polisen arbetat enligt SPT, Särskild polistaktik, som går ut på att lugna i stället för att trigga demonstranter.

– Det finns väldigt tydlig forskning på att går man på en hel folksamling med ett kollektivt våld, då riskerar man att få hela folksamlingen emot sig, säger Lena Matthijs, lärare vid polisutbildningen på Högskolan i Borås och tidigare kommenderingschef inom polisen i 15 år.

Lena Matthijs, tidigare polismästare och nu lärare vid polisutbildningen i Borås, tycker att vattenkanoner kan vara ett bra extra tillskott till polisen. Användningen av gummikulor är hon dock emot.
Lena Matthijs, tidigare polismästare och nu lärare vid polisutbildningen i Borås, tycker att vattenkanoner kan vara ett bra extra tillskott till polisen. Användningen av gummikulor är hon dock emot. Bild: Thomas Johansson/TT

Vilka vapen som polisen får använda bestäms av Polismyndigheten, ansvaret för bedömningen ligger hos NOA, den nationella operativa avdelningen. Moderaten Johan Forssell, rättspolitisk talesperson, anser dock att politiken kan styra detta, bland annat genom ekonomiska resurser och inriktningen i myndighetens regleringsbrev.

ANNONS

Att polisen behöver fler möjligheter att trycka tillbaka våldsamma demonstranter ser han som ”uppenbart”.

– Polisen bör få tillgång till andra verktyg, till exempel vattenkanoner. Efter Göteborgskravallerna resonerades mycket om vattenkanoner och man gick igenom olika invändningar, primärt att det kan vara svårt att använda i trånga utrymmen. Men här har vi sett mer öppna scener, torg till exempel, säger han.

I situationer som den gångna helgens skulle vattenkanoner kunna användas för att tränga tillbaka våldsverkare och skydda polisen, resonerar Forssell.

– Här har ligisterna kommit så himla nära polisen. Det är därför vi nu har 26 skadade poliser.

Forssell tycker dock också att polisen bör få använda så kallade ”beanbags”, påsar med kulor vanligtvis av gummi:

– De används för att knocka kriminella på avstånd utan att polisen brukar dödligt våld. Lite på samma sätt som med elpistoler.

Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell, här tillsammans med partiledaren Ulf Kristersson, vill att polisen ska få tillgång till vattenkanoner och kunna använda gummikulor mot demonstranter.
Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell, här tillsammans med partiledaren Ulf Kristersson, vill att polisen ska få tillgång till vattenkanoner och kunna använda gummikulor mot demonstranter. Bild: Stefan Jerrevång/TT

Vill ha utegångsförbud

Utöver fler vapen vill Johan Forssell se fler poliser, högre straff och bättre villkor för polisanställda. Han menar att insatser måste göras på djupet för att gängkriminaliteten ska knäckas, då polisen bedömer att många av upploppsmakarna var kopplade till den typen av brottslighet.

Även Liberalerna och Sverigedemokraterna är inne på liknande tankegångar.

– Får man en gummikula i magen så är det nog ganska lätt att bli gripen därefter. Det blir en tillfällig smärtchock och då är man ganska lätt att gripas, säger Tobias Andersson (SD).

ANNONS
Tobias Andersson, rättspolitisk talesperson Sverigedemokraterna.
Tobias Andersson, rättspolitisk talesperson Sverigedemokraterna. Bild: Anna Tärnhuvud

Ett annat förslag från SD handlar om undantagstillstånd, vilket skulle möjliggöra för regeringen i samarbete med polisen, att kunna neka tillträde till vissa platser vid upplopp. Den som bryter mot förbudet ska kunna lagföras. Här har man dock i dag inget stöd av andra partier.

Justitieutskottets ordförande i riksdagen, Fredrik Lundh Sammeli (S) tycker att polisen ska få de vapen den bedömer att den behöver. Samtidigt säger han att det är polisen som själv avgör detta.

Han är beredd att ändra lagen och fatta de beslut som skulle kunna krävas om polisen skulle vilja ha till exempel vattenkanoner.

– Det är fruktansvärt det vi fått ta del av. Poliserna är män och kvinnor som gjort sitt jobb för vår trygghet och som utsatts för ett hat och våld som sällan skådats, säger han.

– Vi behöver fortsätta att stärka polisen, ge dem befogenheter och verktyg för att kunna mota upplopp. Det handlar om att polisen ska fortsätta växa och bli mer lokalt närvarande och de ska ha de verktyg de behöver, exempelvis hemlig avlyssning mot gängen.

Justitieutskottets ordförande Fredrik Lundh Sammeli (S): ”Jag vill vara tydlig med att polisen ska få de vapen som den bedömer att den behöver.”
Justitieutskottets ordförande Fredrik Lundh Sammeli (S): ”Jag vill vara tydlig med att polisen ska få de vapen som den bedömer att den behöver.” Bild: Nils Petter Nilsson

Samtidigt slår han fast att det gäller att inte heller glömma det förebyggande arbetet, till exempel att stärka socialtjänsten och skolan, för att bryta nyrekryteringen till gängen.

ANNONS

Polisläraren: ”Förknippat med diktaturer”

Lena Matthijs på Polishögskolan i Borås menar i sin tur att det är viktigt att hålla huvudet kallt i ett så upptrissat läge som det som råder i dag. Viktigare än fler vapen är att ha en tillräckligt stor polisresurs att tillgå och att den säkerhetsanalys som görs före en kommendering utförs så grundligt det går, slår hon fast.

Vattenkanoner är dock en resurs hon gärna skulle se att polisen fick, för att kunna ta till i särskilt utsatta lägen. Dessa finns inte inom den svenska polisen i dag.

– Som en yttersta utväg när man möter en grupp där man inte har några människor som har en god agenda utan alla är aggressiva, som i det här fallet. Då måste man kunna verka mot dem på distans, man ska inte behöva skicka in poliser som måltavlor utan man ska kunna driva bort en sådan här grupp eller tömma en plats, säger Matthijs.

Gummikulor är hon dock helt emot.

– För mig är det förknippat med diktaturer, det är i diktaturer man skjuter mot folksamlingar med kulor av olika slag, kulor som faktiskt till och med kan vara dödliga även om de är gjorda av gummi.

LÄS MER:Rikspolischefen: "Man försökte döda poliser"

LÄS MER:Hård kritik mot polisen efter upploppen

Missa inte det senaste om valet 2022

Nu kan du få alla politiknyheter, reportage och analyser som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Val 2022. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS