Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) presenterar den nya myndigheten – Sveriges utrikes underrättelsetjänst (UND) – på en pressträff.
– Vi har som bekant ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge och möter varje dag en bred och komplex hotbild, och detta ställer nya och ökade krav på våra förmågor, säger hon.
Tanken är att UND ska fungera ungefär som den brittiska underrättelsetjänsten MI6, och samla information om andra länder och hoten mot Sverige, inklusive terrorism, cyberhot och säkerhetsrisker.
Underrättelserna ska sedan rapporteras till regeringen och de myndigheter som har nytta av det.
Ska starta 2027
Verksamheten ska dra igång den 1 januari 2027 och myndigheten ska arbeta nära Försvarsmakten, Säpo och FRA.
Samtidigt kommer den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) att finnas kvar. Men vissa delar kommer att tas över av den nya myndigheten. Det handlar till exempel om KSI (Kontoret för särskild inhämtning), som bland annat arbetar med personburen inhämtning (spionage) och vars verksamhet är omgärdad av mycket stark sekretess.
I sammanhanget har försvaret varit kritiskt till att man tappar möjligheten att skapa falska identiteter för svenska underrättelseofficerare på uppdrag utomlands.
– När det gäller de kvalificerade skyddsidentiteterna så följer ju den rättigheten att utfärda dem med till den nya myndigheten, kommenterar Malmer Stenergard.
Att ha både en civil och en militär underrättelsetjänst anses kunna ge en mer heltäckande bild av hoten mot Sverige. Bakgrunden till att den nya myndigheten tagits fram är just att underrättelsearbetet tidigare bedöms ha brustit, bland annat när Must missbedömde upptakten till Rysslands storskaliga invasion av Ukraina.
Orolig tid
En del har varnat för att göra om en fungerande verksamhet i en orolig tid. Men utrikesministern säger att det måste göras nu, inte minst eftersom säkerhetsläget kan försämras ytterligare. Hon ser ingen risk för ett glapp i underrättelsearbetet medan omorganisationen pågår.
– Vi kommer att genomföra den här övergången stegvis, och det gäller också överflyttning av personal från andra myndigheter.
Myndigheten bedöms kosta 2,8 miljarder kronor första året, och enligt utrikesministern ska ”ett par hundra” personer jobba där.
Förslaget skickas nu till lagrådet. Planen är därefter en proposition i juni och att riksdagen ska rösta om förändringen i augusti.
