Mikael Frisell luftar nu sina tankar om att uppbyggnaden av det civila försvaret i Sverige borde ha kommit längre.
– Vi är inte där vi borde vara. Omvärldsutvecklingen flåsar oss i nacken. Det civila försvarets gemensamma förmåga måste öka och det måste öka skyndsamt, säger generaldirektören.
För att höja takten i arbetet planerar generaldirektören att bjuda in ett antal myndigheter på ”väldigt hög nivå” för att bara prata.
”Beredskapssystemet behöver jämföras med Natos”
Ett sådant toppmöte skulle enligt Mikael Frisell stärka samverkan mellan myndigheterna som jobbar med beredskap.
– Det svenska beredskapssystemet behöver jämföras med Natos, så att det är anpassat, säger generaldirektören.
Han tillägger:
– Nato har ju gått upp lite i beredskap, medan vi ligger kvar.
Mikael Frisell: ”Så kan vi inte ha det”
Just det menar Mikael Frisell är ett bevis på att det svenska beredskapssystemet är en aning trubbigt och inte anpassat efter dagens situation.
– Vårt beredskapssystem är antingen av eller på. Antingen är det fred och då råder krisberedskap eller så råder krig eller krigsfara. Då är det höjd beredskap och totalförsvar, säger han och tillägger:
– Det betyder att vissa av verktygen att agera främst finns när beredskapen har höjts. Så kan vi inte ha det, om vi ska hantera hybridhoten över tid.
Generaldirektören på MSB: Det får inte bli knattefotboll
Han beskriver det som en sårbarhet och något som en antagonist ”självklart skjuter in sig på”.
– Vi måste verkligen titta på det här.
Mikael Frisells bild är att Sveriges samtliga tio beredskapssektorer tar steg framåt och lyfter särskilt Post- och telestyrelsen som han beskriver som ”hårt ansatt” på sitt område.
Han berömmer lagerhållningen, men menar att förmågan att upprätthålla samhällsviktiga funktioner som till exempel sjukvård och livsmedelsproduktion behöver bli mer resilient och redundant, det vill säga motståndskraftig och med ett visst överflöd.
– Det får inte bli knattefotboll där alla springer efter bollen. Det behöver struktureras upp.
Även på lokal nivå finns utmaningar att ta tag i menar generaldirektören.
– Tittar man på de kommuner som har utmaningar, så är det att de kommer igång och börjar fundera på reservkraft, säger han och lyfter ytterligare några delar:
Tipset: Läs broschyren och gå igenom vad som kan ske
– Har jag den personal jag behöver om vi höjer beredskapen eller försvinner nyckelpersoner till hemvärn och försvarsmakt? Det finns både stort och små enkla åtgärder.
Hans grundläggande tips till medborgare som funderar kring sin beredskap är att läsa den broschyr som MSB släppte i höstas under namnet ”Om krisen eller kriget kommer” och att förbereda sig mentalt.
– Jag har jobbat med mental träning och varit i landslaget i skytte. Det var samma sak där. Gå igenom vad man kan förvänta sig. Bara att tänka detta gör att man bli mer mentalt förberedd, säger han.
Så kan beredskap stärkas
Mikael Frisell är generaldirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Här är hans råd för vad man kan göra för att stärka sin beredskap.
Först och främst, läs broschyren. Ta del av de råd och rekommendationer vi skriver där.
Fundera själv på hur du kan bidra som en viktig del av totalförsvaret i din vardag och på din arbetsplats.
Fråga chefen hur det är tänkt att ni ska hantera en höjd beredskap. Få igång en diskussion, förbered er mentalt.
Källa: Mikael Frisell, generaldirektör MSB
Ungdomar kan får göra civilplikt
Det MSB:s nye generaldirektör gläds åt allra mest är de två regeringsuppdrag myndigheten tilldelades av regeringen i början av januari, som bland annat innebär att en ungdom som mönstrar framöver även kan få göra en civilpliktstjänstgöring och inte bara – som nu – värnplikt.
– Det blir en utbildning på tre, fyra månader, säger Mikael Frisell.
Exakt vilka uppgifter det kan röra sig om kommer regeringen att återkomma till.
Det andra regeringsuppdraget är möjligheten att utbilda driftledare och utrymningsledare till stora befolkningsskyddsrum.
– Det är väldigt viktigt. Det här med befolkningsskydd har en direkt koppling till försvarsvilja, säger han.
Dubbelt så många beredskapsåtgärder
I sammanhanget pekade Mikael Frisell på att det i fjol genomfördes dubbelt så många beredskapsåtgärder i landet som året innan.
– Det är viktigt att jag inte bara är negativ och gnäller på systemet. Det görs mycket bra också, men det behöver ske skyndsamt också, säger han nu.
