Den så kallade angiverilagen handlar om en utredning som regeringen och SD har tillsatt, om huruvida offentligt anställda ska tvingas anmäla papperslösa och på vilket sett det ska gå till.
Utredningen har av kritiker kallats för just angiverilagen, men kallas av regeringen för informationsplikt. Under onsdagens partiledardebatt avkrävdes statsminister Ulf Kristersson på svar av Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi.
– Jag har en förhoppning att statsministern kommer säga att regeringen kommer att skrota angiverilagen, att det var en dålig eftergift till SD, och att de nu hittat tillbaka till sin demokratiska ryggrad, säger hon.
Kristersson: Finns inga sådana förslag
Men statsminister Ulf Kristersson slog ifrån sig kritiken och anklagade Märta Stenevi för att medvetet misstolka vad regeringen faktiskt utreder.
– Det finns inga förslag om angiverilagar. Det finns en utredning om hur staten ska tala med en röst och hur det ska gå till, hur människor som fått avslag på sin asylansökan och som ska lämna landet men inte gör det.
Kristersson fortsatte:
– Jag skulle ha respekt för Miljöpartiets uppfattning om ni sa det som nästan verkar meningen: Det har ingen betydelse om man får avslag eller bifall – man kan stanna i landet ändå – för då har man inga problem att ta ställning till.
Kristersson talade om att det handlar om svåra avvägningar som grundar sig i att den som fått avslag ska lämna landet, inte leva i ett skuggsamhälle och riskera att utnyttjas och hamna i brottslighet.
– Det är svåra avvägningar, konstaterar Kristersson.
Jämför med Anne Frank
Märta Stenevi köpte inte Ulf Kristerssons svar och drog i stället paralleller till förintelseoffret Anne Frank.
– Dagboken fick ett abrupt slut när hon angavs av någon som följde lagen. Generationer svenskar har läst och frågat sig varför de här människorna inte visade lite civilkurage och hjälpte barnet istället, hur de kunde hänvisa till en lagstiftningen och låta henne dö.
Stenevi menar att regeringen vill straffa lärare som vill hjälpa barn att läsa och läkare som vill rädda barn eller hjälpa våldtagna kvinnor.
– Man straffar den som vägrar rasprofilering i välfärden, säger hon.
– Angiveri hör hemma i diktaturer, inte i demokratier.
Ulf Kristersson upprepade att det handlar om en utredning och hur staten ska hantera personer som stannar, trots att de fått avslag på sin asylansökan.
– Exakt hur det ska gå till ska utredningen titta på. Vi startar inte med bestämda uppfattningar. Jag tycker att det finns en farlig romantisering av skuggsamhället, inte minst i det parti som Märta Stenevi företräder.
Senare under debatten tog även Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch upp frågan om informationsplikt. Hon menade att det i grunden handlar om att svensk lag inte ska vara något som man kan välja att följa eller inte.
Hon exemplifierade med Rakhmat Akilov, som uppehöll sig i Sverige trots utvisning och som låg bakom terrordådet vid Drottninggatan 2017.
–Akilov hade inte rätt att vistas i landet. Det hade varit väldigt bra om någon som mötte honom hade berättat att han fanns i landet och informerade om att vi hade någon som bröt mot svensk lag genom att förbli i landet trots att personen var ombedd att lämna, säger Ebba Busch.
LÄS MER:Åkesson: "Skamlöst" av S-ledaren
