Det positiva på listan är att fler arter som har hög hotklass på rödlistan nu föreslås bli fridlysta, tycker Emelie Nilsson, expert för naturvårdspolicy på Världsnaturfonden WWF. Till dem hör till exempel ålen. Igelkotten bedöms som sårbar och därför föreslås den bli fridlyst.
– Igelkotten är inte lika hotad som de flesta övriga arter som föreslås. Det är bra att man kan ha arter som är välkända och som folk kan rapportera in, men som minskar. Det har ett pedagogiskt värde.
Politisk styrning
Även om WWF välkomnar en ny lista anser organisationen att uppdraget till Naturvårdsverket haft stark politisk styrning. Man befarar att den begränsning av artskyddet som regeringen vill se för skogs- och jordbruk kan göra fridlysningen tandlös för många av de föreslagna arterna.
– Det innebär att man bara behöver ta hänsyn till de arter som är akut hotade och det är svårt att inte koppla listan till de förändringar av fridlysningsreglerna som är på gång.
Även Naturskyddsföreningen pekar på att fridlysningarna riskerar att bli ineffektiva.
– För många av de här arterna innebär det verkligen att precis där de är som mest hotade får de inget skydd, säger ordförande Beatrice Rindevall.
– Skogen är en jättestor del av Sveriges yta. Det bor otroligt många arter där som verkligen skriker efter vårt skydd just nu. I stället gör regeringen exakt tvärtom och försöker minimera skyddet.
Borta från listan
234 arter står på listan. Sedan i höstas har Naturvårdsverket tagit bort 27 . Nio arter läggs till och ytterligare nio får förändrad fridlysningskategori.
Bland de arter som klassas som akut hotade eller kritiskt hotade finns bland annat ålen som bedöms som akut hotad, medan ett par av de fjärilar som föreslås kan redan vara utdöda.
Däremot klarar sig välkända arter som blåsippa och liljekonvalj bra och bedöms inte längre behöva fridlysning.
