Regeringen avser att komma med ett nytt jobbskatteavdrag i höstbudgeten. Enligt regeringens egna beräkningar kommer en familj som har Kommunals lägstalöner att få ut 5 600 kronor mer om året. För en familj med en sjuksköterska och en polis kommer det att bli 14 000 kronor mer om året över efter skatt.
Förslaget finansieras bland annat genom att regeringen inte höjer brytpunkten för när man börjar betala statlig inkomstskatt som tidigare utlovats.
I dag betalar alla som tjänar över 51 000 kronor i månaden en statlig inkomstskatt, vilket innebär att de beskattas med ytterligare 20 procent på alla inkomster över brytpunkten.
Centerpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Martin Ådahl menar att regeringen genom beskedet i praktiken höjer skatten mer än vad den sänker den.
– Resultatet är att regeringen sviker sina löften om att sänka skatten för vanligt folk, säger han.
Ger högre skatt
Enligt Ådahl innebär beskedet om att inte höja brytpunkten i kombination med tidigare höjning av arbetsgivaravgiften att vanliga inkomsttagare kommer att få högre skatt, trots det föreslagna jobbskatteavdraget.
Samtidigt ställer sig Martin Ådahl frågande till hur regeringen fått ihop sitt räkneexempel.
– Regeringen har inte lämnat ut några siffror men exempelvis den polisen som de nämner. Just i de lönelägena som i dag ligger över 50 000 kronor får man ju statlig inkomstskatt. Där är det svårt att veta om man ens tjänar något med den här skattesänkningen och framförallt är det osannolikt att man netto tjänar lika mycket som regeringen påstår.
Ett annat frågetecken gäller hur mycket regeringens siffror under pressträffen skiljde sig från de siffror som presenterats tidigare. I den tidigare remissen som Finansdepartementet skickade ut kostade det åtta miljarder att sänka skatten med 1 900 kronor om året för den person som omfattas.
På pressträffen framgick att 11 miljarder ska sänka den med 14 000 kronor i enlighet med räkneexemplet med en familj med en sjuksköterska och en polis.
– Det viktiga är att regeringen visar med siffror vad man egentligen pratar om. Jämför man de siffror som presenterades på presskonferensen jämfört med deras egna beräkningar från i våras så är det ett jättestort gap.
Regeringens förslag kommer framförallt att gynna dem som tjänar mer och har större marginaler snarare än låginkomsttagare som kämpar med att få vardagen att gå ihop, enligt Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ali Esbati.
– De som har längst inkomster möter en situation där saker de behöver blir dyrare. Om man inte har pengar kvar i slutet av månaden så spelar en höjning av kollektivtrafiktaxan, en höjning av matpriserna och en försämrad välfärd större roll än vad man kan kompensera med en hundring i skattesänkning, säger han.
Ali Esbati är kritisk till att regeringen väljer att lägga 11 miljarder kronor av sitt reformutrymme på en skattesänkning samtidigt som välfärden i stort sett hela landet hotas av nedskärningar.
– Mycket tyder på att välfärden inte kommer att få de tillskott som är nödvändiga för att behålla samma nivå och då innebär utgångspunkten redan en pressad situation för de anställda sedan flera år tillbaka. Läget som regeringen har att hantera är en krissituation där kommuner och regioner kommer tvingas säga upp personal, säger han.
S välkomnar beskedet
Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Mikael Damberg välkomnar regeringens besked om jobbskatteavdraget.
– Vi tycker att det är fullt rimligt att vanliga hushåll som kämpar med hög inflation, höga räntor och har svårt att betala räkningarna får en avlastning, säger han till TT.
Samtidigt säger han att regeringen nu ger Socialdemokraterna rätt genom sitt beslut att stoppa uppräkningen av brytpunkten, vilket Socialdemokraterna krävde redan ifjol.
– Det var fel att säga att det inte gick att pausa indexeringen av skiktgränsen. Det var fel att fullt ut genomföra en sänkt skatt för höginkomsttagare förra året, säger Damberg.
Miljöpartiets Per Bolund säger i en skriftlig kommentar att det avgörande att regeringen prioritera skola och sjukvård, så att de inte tvingas till ytterligare satsningen.
– I somras sa både M och L att välfärden skulle prioriteras framför skattesänkningar, nu är det verkligen upp till bevis, säger han och fortsätter:
– Vi har inte ännu sett det färdiga förslaget, men om skatten ska sänkas är det viktigt i tider med hög inflation att det är de med lägst inkomster som får störst sänkning i kronor räknat, inte de som redan har stark ekonomi.
LÄS MER:Regeringen: Sänkt skatt för miljoner svenskar
LÄS MER:S: Rimligt att stötta hushållen
