Mindre rött kött och mer växtbaserat, framför allt i form av baljväxter. Det är delar av de nya kostråd som 400 experter inom NNR, Nordiska näringsrekommendationer, nu presenterar.
NNR lägger den vetenskapliga grunden för Livsmedelsverkets nya kostråd, vilket påverkar vad som serveras i offentliga kök till exempelvis barn och gamla.
Växtbaserat för klimatet
De nya rekommendationerna tar denna gång inte enbart hänsyn till vad som är bra att äta sett till hälsan. Även vad som är bra för klimatet vägs in.
– Det finns stark evidens för att risken för tarmcancer ökar om man överskrider 350 gram rött kött per vecka. Samtidigt vet vi att växtbaserad kost är det bästa för klimatet, säger NNR:s projektledare Rune Blomhoff till TT.
Regeringen har deklarerat att den enbart kommer att lyssna på ena delen av råden, de som rör hälsan. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) skrev häromdagen i en debattartikel i Aftonbladet att ”den svenska implementeringen av NNR23 i våra nationella kostråd enbart ska utgå ifrån de näringsfysiologiska delarna av studien”.
Enligt Kullgren riktar NNR ”onyanserad kritik” mot nötkött, något han menar Sverige snarare kommer behöva öka sin produktion av, inte minska. ”Inte minst för att kunna hävda och restaurera betesmarker. Men också säkra tillgången till tillräckligt med näringsrik mat vid kris”, skriver Kullgren.
Ställningstagandet förvånar Emma Nohrén, som leder det utskott som sysslar med mat, miljö och jordbruk i riksdagen. Hon kallar det ”en konstig strid att ta”.
– Det är märkligt. Tittar man på vad forskarna säger så måste vi ändra vår kosthållning och tänka på hur vi producerar och konsumerar om vi ska klara av framtiden, säger hon.
Nohrén framhåller att livsmedelskedjan i Sverige står för cirka 14 procent av växthusgaserna.
– Så alla bitar måste vägas in. Vi kommer ju fortfarande äta god mat även om vi äter mer växtbaserat.
Mer svenskt på tallrikarna
Även Anna-Caren Sätherberg (S), riksdagsledamot och Kullgrens föregångare som landsbygdsminister, är kritisk. Hon tycker att klimatfrågor måste vägas in på alla områden.
– Vi måste ha en balans mellan hälsa och näringsaspekter och miljö och svenska förhållanden. Jag vill se mer svensk mat på tallrikarna, både kött och växtbaserat, säger hon.
Kajsa Fredlund (V), som också sitter i miljö- och jordbruksutskottet, tycker att det är märkligt att inte beakta klimataspekten.
– Som jag ser det så duckar regeringen även här i klimatfrågan. De pratar mycket om klimat men konkret handling saknas, säger hon.
Kullgren: Hänsyn till beredskap
Peter Kullgren slår ifrån sig oppositionspartiernas kritik. Han menar att regeringen inte alls prioriterar ned klimataspekten. I stället handlar det om att det behövs en djupare konsekvensanalys i frågan om de miljömässiga rekommendationerna i relation till svensk miljö och livsmedelsproduktion.
Ministern säger att remissinstanser som Jordbruksverket påpekat brister i NNR:s rekommendationer.
Själv framhåller han att de nya råden inte heller tar hänsyn till svensk beredskap.
– Animalieproduktionen är oerhört central för att vi ska kunna ha en hög beredskap för att klara av en kris. Då kan man inte bortse från att vi i Sverige har goda förutsättningar för att producera animaliskt protein, säger Kullgren.
Nya kostråden, det säger de
Ät mer mer baljväxter och spannmål, framför allt fullkorn, det är bra för både hälsa och miljö.
Ät mer frukt och grönt samt fisk.
Ät mindre av rött kött, både för hälsans skull och klimatet. Processat kött som skinka ska du helst hoppa över.
Undvik helt att dricka alkohol, det finns ingen säker gräns för när det blir skadligt.
LÄS MER:Nya råd: Ät ännu mindre kött och undvik alkohol
LÄS MER:Klimatstrid i EU: "En enda stor fars"
LÄS MER:Rapport: Detta tål planeten
