Hit flyttar Rysslands militära resurser – om kriget tar slut

24 februari har det gått tre år sedan Ryssland inledde sin storskaliga invasion i Ukraina, ett krig som har förändrat det säkerhetspolitiska läget i Europa och lett till att Finland och Sverige har blivit medlemmar i försvarsalliansen Nato.

Hur och när kriget slutar är fortfarande oklart.

Thomas Nilsson är chef för Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetstjänst Must och säger att Ryssland den dag kriget når ett stillestånd eller minskar i intensitet kommer omdisponera militära resurser till Sveriges närområde.

– Jag brukar säga att det finns tre strategiska områden i vårt närområde som har varit viktigt för Ryssland, är viktigt och kommer vara viktigt för Ryssland, säger Thomas Nilsson.

Strategisk kärnvapenförmåga i Murmansk

Områdena det handlar om är Murmansk, St Petersburgs-området och Kaliningrad.

Här finns enligt Mustchefen strategisk kärnvapenförmåga, sjöväga import- och exportkapacitet och betydelsefull närhet till Östersjön.

Mustchefen utvecklar varför dessa geografiska platser är viktiga för Ryssland.

– I Murmansk har man mycket av sin strategiska kärnvapenförmåga. Den är helt vital och helt avgörande för att Ryssland ska vara den här stormakten gentemot USA och annat, säger Thomas Nilsson.

St Petersburgområdet också viktigt

Det andra området är St Petersburgs-området, vilket Thomas Nilsson menar syns redan i dag.

– Det är en viktig utskeppningsdel; tillgången till transporter i Östersjön, olja och gasexport. Men också import till Ryssland. Där har kartbladet ritats om i och med att Sverige och Finland gick med i Nato, säger chefen för Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetstjänst och tillägger:

– Det sista är Kaliningrad. Som är den utposten, förutom längst in i finska viken, som Ryssland har i Östersjön – och som är väldigt viktig.

”Man kommer tillbaka – så fort man har förmåga”

Mustchefens analys bottnar i att Ryssland i och med Finlands medlemskap i Nato fick en längre landgräns mot Nato.

– Det gör att man kommer tillbaka, så fort som man har förmåga att göra det, säger Thomas Nilsson

I dagsläget har man inte den förmågan?

– Nej, för att man är uppbunden av kriget. Man har flyttat mycket av resurserna från vårt närområde till slagfältet i Ukraina, säger han och tillägger:

– En hel del av det finns inte kvar, för det är förintat. Mycket av den krigsproduktion som man genomför i dag går åt till att försörja kriget i Ukraina. Det kommer att ändras den dag kriget upphör eller intensiteten minskar i Ukraina.

Så kan Rysslands militära hot mötas

För att möta det militära hot Mustchefen anser finns den dag Rysslands krig i Ukraina minskar i styrka blir enligt honom tre saker avgörande.

– För det första att vi fortsätter att stärka vår militära förmåga och samhällets motståndskraft. Det måste ske i snabb takt och med hög ambition, säger Thomas Nilsson.

– För det andra att vi fortsätter vår integration i Nato och bidrar till en starkare försvarsallians, säger han vidare.

– För det tredje att vi fortsätter att stödja Ukraina under den mycket viktiga period som nu föreligger.

Förutom det rent militära hot som föreligger måste Sverige enligt Mustchefen kunna hantera den hybrida hotbild och ickelinjära krigföring som den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten ser exempel på.

Ryska sabotage har ökat – omfattar även Sverige

Förutom cyberattacker, underrättelseverksamhet, påverkansoperationer och desinformation har den ryska förmågan att planera och genomföra sabotage enligt Must ökat det senaste året.

– Det hotet är reellt och omfattar även Sverige och svenska intressen, säger Thomas Nilsson.

Centrala delar i denna ickelinjära krigföring går enligt Mustchefen att beskriva som kampen om datan, algoritmerna och narrativet.

– Det är inte nog med att man måste samla på sig data och kunna använda den på ett smart sätt, du måste kunna skydda och försvara din data. Så det är ett slagfält, säger Thomas Nilsson.

– Det andra är algoritmerna. Det vill säga den som är smartast på att använda ny teknik. Den som gör bäst artificiell intelligens och kan anamma den i sitt arbete kommer också att komma ut på plussidan.

– Sist men inte minst har vi det jag väljer att kalla för kampen om narrativet eller berättelsen. Den pågår för fullt.

Data, algoritmer och narrativ viktiga delar för försvaret

Här lyfter Mustchefen det pågående kriget i Ukraina.

– Vi i Sverige och i väst tycker kanske att det är givet när man kommunicerar kring vem det var som startade kriget i Ukraina, Rysslands roll och Rysslands mål. Det är inte alla i världen som har köpt vårt narrativ, säger Thomas Nilsson.

Han utvecklar:

– Sedan har vi kanske en kategori som inte riktigt har bestämt sig vilken sida man ska falla åt.

Vilka är de?

– Man kan väl säga att en målgrupp som man kämpar mycket för att få över på sin sida är det som ibland kallas för det globala syd. Där, söder- och österut, har Ryssland ökat sin aktivitet med olika initiativ, bland annat i Brics.

”Ryssland noterar vad vi gör”

Apropå det förändrade säkerhetspolitiska läge vi lever i lyfte Thomas Nilsson under ett tal vid rikskonferensen i januari att framtiden inte är ödesbestämd.

– Det viktiga är att man agerar och inte bara pratar. För vi vet att Ryssland kanske inte lyssnar på allt vi säger, men de noterar vad vi gör, säger Thomas Nilsson.

Han tillägger:

– Sedan, när vi pratar om att vi kanske befinner oss i förkrigstid så är ju inte det scriptat att det måste bli krig sedan. Utan det är vad vi gör som kan förändra skeendet.

Här är de saker Sverige gör

Bland de saker Sverige ”gör” lyfter Mustchefen det försvarsbeslut som fattades i december för satsningar på det militära och civila försvaret, den uttalade ambitionen att öka medvetenheten hos befolkningen och därmed samhällets motståndskraft. Som tydligt exempel på det finns MSB:s broschyr ”Om krisen eller kriget kommer”.

– Sedan agerar vi för att höja vår cybersäkerhet, säger Thomas Nilsson.

Text

Mattias Balkander

mattias.balkander@gp.se

Följ

Bild

Anders Ylander

anders.ylander@gp.se

Följ