Rymden har aldrig varit närmare. Det som sker där uppe styr i allt högre grad människans vardag.
På bara några år har antalet satelliter ökat från 2 000 till 10 000.
Tillsammans styr de vår möjlighet att kunna betala i mataffären, säkerställa att elnätet fungerar och förmåga att koppla upp oss mot internet. Det kan handla om navigation, observation och kommunikation.
Med ett nytt säkerhetspolitiskt läge bedöms rymden kunna bli ett möjligt slagfält och satelliterna därmed vara hotade.
– Samhällskollaps, skulle det kunna bli. Det kan räcka med att ett fåtal satelliter slås ut. Säg att tio satelliter sprängs och det blir rymdskrot av dem, då kan det skapa en kedjereaktion som på sikt kan slå ut alla satelliter i omloppsbana.
Mattias Bengtsson pausar kort. Handläggaren på Försvarsmaktens rymdavdelning hittar snabbt orden igen.
– Konsekvenserna av detta är svåra att överblicka, men då satelliter är vitala för flera samhällskritiska tjänster kan följderna mycket väl bli katastrofala.
Kan det bli krig i rymden?
För att förstå varför en av Sveriges främsta rymdkännare använder ett så kraftfullt uttryck som ”risk för samhällskollaps” för att beskriva satelliters betydelse för modernt mänskligt liv, krävs en kontext.
I grunden handlar det om att aktörerna i rymden har blivit fler. Det gäller även möjligheterna och antalet platser att vara osams på.
Detta är något Försvarsmakten har noterat.
– Vi ser nu att rymden alltmer har växt till en arena där konflikter kan komma att utspela sig, säger Mattias Bengtsson.
Hans bild är att det i rymden har skett en förskjutning mot militära syften och bedömer att den utvecklingen kommer att fortsätta.
Enligt hans förmenande hade exempelvis Ukraina inte klarat sig utan SpaceX:s Starlink-satelliter för en fungerande internetkommunikation när Ryssland störde ut de befintliga nätverken i februari 2022.
Den händelsen och liknande riskbedömningar påverkar Sveriges hållning i rymdfrågan.
– Vi ser att vi behöver satsa mer på rymden från Försvarsmaktens sida. Många andra länder ser det också, säger Mattias Bengtsson.
Vad är en rymdlägesbild?
Bland annat handlar det om att säkerställa att Sveriges viktiga satelliter inte blir mål för angrepp från en militärmakt. Det görs exempelvis genom att skapa en rymdlägesbild där samtliga satelliter i omloppsbana läggs i en databas.
Genom att ständigt uppdatera rymdlägesbilden kan satelliter som rör sig utanför sina ordinarie banor upptäckas – och faktagrundade motåtgärder genomföras.
– Det finns tillfällen när ryska satelliter har rört sig närmare amerikanska satelliter, som har flyttat sig för att USA inte har velat att den ska komma för nära. Det blir vanligare och vanligare, säger handläggaren på flygvapnet.
Rymdlägesbilden kan också möjliggöra så kallade överflygningsanalyser, för att ta reda på när exempelvis ryska satelliter passerar över svenskt territorium.
– Det kan användas i en militäroperation för att säkerställa att vi kan göra något dolt, säger Mattias Bengtsson och beskriver överflygningsanalyserna som små pusselbitar i att göra försvaret säkrare.
Rymdavdelningen
I 2020 års försvarsbeslut fick flygvapnet ansvar för rymddomänen i det svenska försvaret. Tre år senare, 2023, startades rymdavdelningen.
”Vårt uppdrag är att bygga rymdförmågor för hela Försvarsmakten, även om det är flygvapnet som fått ansvaret att hantera rymddomänen. Vill vi sända upp egna satelliter. De ska inte enbart fylla funktioner för luftförsvaret. De kan lika gärna användas av armén och marinen”, säger Mattias Bengtsson på rymdavdelningen.
På Försvarsmaktens hemsida beskrivs rymddomänen som ”den nya frontlinjen”. Övriga domäner är mark, sjö, luft och cyber.
Rymddomänen är en del av totalförsvaret och bidrar till redundans gällande underrättelser, information och omvärldsbild.
Försvarsmakten betonar betydelsen av en fungerande samverkan med industrin, som OHB Sweden och AAC Clyde Space, och universitetsvärlden, däribland Luleå tekniska universitet, Rymdcampus (utanför Kiruna) och IRF (Institutet för rymdfysik).
Källa: Försvarsmakten, Mattias Bengtsson, rymdavdelningen på Försvarsmakten.
Sverige vill skjuta upp operativa satelliter från Esrange
Ett annat sätt att stärka den svenska förmågan i rymden är de planer Försvarsmakten har om att tillverka och skicka upp operativa satelliter i omloppsbana.
För ändamålet förbereds just nu framtagandet av en så kallad demonstrator-satellit, som beräknas vara redo att sändas upp 2027.
– Det vi lär oss där tar vi in i arbetet med våra operativa satelliter, säger Mattias Bengtsson.
En operativ satellit kan enligt Mattias Bengtsson på Försvarsmakten vara en spaningssatellit, det vill säga en optisk satellit med kamera på sig, med uppdraget att ta reda på vad som finns på jordytan.
– Den skulle vara i ett militärt syfte. Sedan kan det vara radarsatellit. En sådan kan också avbilda jorden och se genom moln och mitt i natten, säger han.
Raketer från Sydkorea och USA används i Kiruna
Uppskjutningen av demonstrator-satelliten planeras att ske vid den svenska rymdbasen Esrange Space Center utanför Kiruna.
Första veckan i maj blev det klart med en första, sydkoreansk raketleverantör som från och med 2025 möjliggör uppskjutningar från Esrange. Bolaget som äger Esrange, Swedish Space Corporation, beskriver avtalet som ”en sista pusselbit” sedan invigningen av rymdbasen i januari 2023.
– Detta kommer att addera uppskjutningsförmåga som för närvarande inte finns på EU:s fastland, säger Philip Ohlsson, kommunikationschef på SSC.
Enligt Mattias Bengtsson ger Esrange Sverige en nästan unik förmåga. Det handlar dels om att ha möjligheten att ersätta satelliter som av olika skäl kan ha slagits ut i rymdmiljön, dels att skapa ett sätt att säkra nationell självständighet.
– Kan vi tillverka satelliten i Sverige, köra den till Esrange, montera själva, där all personal är svensk och säkerhetsklassad, då har vi större koll på att info inte sprids. Det kan gynna Sverige i stort, inte bara rymden, säger Mattias Bengtsson.
En ytterligare fördel med Esrange skulle enligt handläggaren på rymdavdelningen kunna vara att rymdbasen används som en strategisk resurs, där Sverige som land kan erbjuda andra nationer möjligheten att sända upp sina satelliter.
Det skulle vara en styrka, då många länder i Europa enligt honom tidigare har varit beroende av att Ryssland har skjutit upp deras satelliter med ryska raketer.
– Sedan kriget startade har alla de samarbetena lagts på is eller avbrutits. Just nu har Europa ingen bra plats att skicka upp från. Det är strategiskt bra att Sverige har Esrange att sända upp satelliter ifrån, säger Mattias Bengtsson.
Så kan satelliter ”försvinna”
Ett stort problem i rymden är de uttjänta satelliter, raketsteg och sprängda satelliter som är rymdskrot. Det behöver avlägsnas.
En metod är att låta satelliten göra återinträde i atmosfären och brinna upp, en annan är att placera satelliten i en begravningsbana, en så kallad Graveyard orbit.
Sedan finns det också en problematisk metod som har tagits fram enbart för militärt bruk: att avfyra en robot från jorden i syfte att spränga en motståndares satellit. Det sker med antisatellitvapen, Asat, och har hittills testats av fyra länder: USA, Kina, Ryssland och Indien.
Det är inte ett hållbart sätt att hantera problemet, enligt handläggaren på rymdavdelningen.
– Det skapar problem för omloppsbanorna. Vid en sprängning går du från ett objekt som är ganska stort till tusentals delar som sprider ut sig och skapar ett moln av skrot och partiklar, säger Mattias Bengtsson.
Enligt honom kan en skrotbit på en gånger en centimeter som färdas i 22 000 kilometer i timmen vid en krock gå att jämföra med en handgranat.
– Även en färgflaga som har lossnat kan göra skada på satelliter. Därför vill Försvarsmakten att man slutar med sådana (Asat) tester, säger Mattias Bengtsson.
Källa: Mattias Bengtsson, Försvarsmaktens rymdavdelning.
Så påverkas GPS-signalerna över Sverige
Han och Försvarsmakten har identifierat ett antal hot mot Sverige kopplat till rymddomänen. Ett är att samhällsviktiga satelliter slås ut av rymdskrot som uppstår om länder angriper varandras satelliter.
– Om Ryssland skjuter USA:s satelliter kommer det även att påverka våra satelliter och drabba oss och andra. Rymden är global, det är svårt att bara angripa en nation, säger Mattias Bengtsson.
Det kan försvåra både finansiella tjänster och navigation för sjötrafik, men även påverka klimatforskning och väderprognoser.
– Vi kan också säga att det är så komplext att vi inte med säkerhet kan säga vad vi kommer att tappa. Servrar behöver exakt rätt tid för att kunna tala med varandra, säger civilingenjören.
Satelliter kan även angripas genom cyberattacker. För att undvika att dessa datorer hackas har betydelsen av att ha säkra, krypterade kommunikationslänkar ökat.
Försvarsmakten har inom ramen för rymddomänen även aviserat ökade satsningar på spaning, kommunikation, positionering, navigering och tidsangivelser.
Den senaste tiden har det rapporterats om att flygplan har fått sin navigationsförmåga utslagen genom att GPS-signaler störs ut när de har befunnit sig över södra Östersjön.
Det sker antingen genom ”jaming” (brus från samma frekvens) eller ”spoofing” (liknande GPS-signal, men felaktig information).
– Det jag kan säga är att det är ett problem som växer. Det blir lättare och kan vara ganska effektivt. Det kan påverka lufttrafik över Sverige, även om en antenn står placerad i Kaliningrad, säger Mattias Bengtsson
Kesslersyndromet kan ge strömavbrott i hela världen
Vi är tillbaka där vi började, vid det rymdskrot som kan bildas vid kollisioner mellan satelliter och i förlängningen leda till ”ett enda stort dammoln” – det som kallas för Kesslersyndromet, efter den tidigare Nasaforskaren och astrofysikern Donald J Kessler.
– Säg att Ryssland skulle hamna i direkt konflikt med USA och ser att USA har jättemycket satelliter och ett försprång, medan de själva har färre. Då skulle Ryssland tjäna på att skapa det här Kesslersyndromet själva. De offrar alla sina rymdförmågor genom att spränga sin egen förmåga, säger Mattias Bengtsson.
Handläggaren på Försvarsmaktens rymdavdelning beskriver scenariot som ”ett inte helt otänkbart scenario som skulle kunna få katastrofala konsekvenser”.
– Det kan leda till enorma strömavbrott i hela landet eller i hela världen. Då funkar ingenting, då slås sjukvård och allt ut, säger han.
På uppdrag av Försvarsmakten publicerade Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i november 2023 en omvärldsanalys av rymden med fokus på försvar och säkerhet.
Bland slutsatserna och framtidstankarna märks bedömningen att framtida krig kan starta i rymddomänen.
”Otydligheter i avsikter, icke transparenta aktiviteter i rymden tillsammans med ökande grad av autonomt agerande system höjer risken avsevärt framöver för att regelrätta konflikter, kriser och till och med krig startar i rymddomänen”, skriver artikelförfattarna.
FOI: Vi ska inte se rymden som något separat
Torbjörn Sundberg är forskningsledare inom Rymdsystem på FOI. Bedömningen är att rymden ur ett försvars- och säkerhetsperspektiv blir allt viktigare, exempelvis för EU och Nato.
Ni skriver att regelrätta krig till och med kan starta i rymddomänen. Hur har ni kommit fram till den slutsatsen?
– Rymden är nära integrerad med övriga domäner, vi kan inte se den som något separat. Det som händer på markytan kan mycket väl leda till följdeffekter även i rymden, säger han.
Ett exempel på det skulle kunna vara att slå ut rymdsystem som har förmåga att se vad som görs på marken.
Regeringen: Sverige är en rymdnation
Sverige planerar att satsa stort på rymdindustri framöver. Utrikesminister Tobias Billström (M) besökte i mitten av maj Nasas rymdcenter i Houston, Texas och mötte på plats i USA även Texasbaserade företag inom rymdbranschen.
”Vi ska presentera Sverige som den rymdnation vi är”, förklarade utrikesminister Tobias Billström i ett pressmeddelande från regeringen inför besöket.
Trots ett förändrat säkerhetspolitiskt läge och ett antal potentiella hot är Mattias Bengtsson hoppfull och säger att rymden fortfarande är en plats där kontakter mellan block knyts.
– Den internationella rymdstationen ISS är ett bra samarbete. Även om väst har brutit med Ryssland har vi fortfarande ryska kosmonauter på rymdstationer. De talar med alla, säger Mattias Bengtsson.
Saker som styrs från satelliter
Saker som påverkas av satelliter och behöver en fungerande rymdinfrastruktur är bland annat GPS-navigering och banktjänster.
”Om man blippar sitt kreditkort på kassan på Ica behöver systemet som stöder detta veta att exakt när det sker ska den summan finnas på kontot på banken. Är det någon differens på tiden finns det risk för dubbel direktbetalning”, säger Mattias Bengtsson.
Jordobservationer som hur glaciärer smälter, hur tundran påverkas och var utsläpp sker. Även vädersystem – som orkaner som kommer in – och skogsbränder går att upptäcka från rymden.
Satelliter är betydelsefulla för forskning, beredskap och säkerhet.
”På den militära sidan är satelliter väldigt bra för att skapa en lägesbild. Inför kriget i Ukraina florerade det väldigt mycket satellitbilder från företag som via satelliter såg att Ryssland byggde upp och samlade trupp nära gränsen”, säger Mattias Bengtsson.
Satelliter nyttjas även för satellitkommunikation för fartyg långt från kusten, samt vid tv-sändningar.
Källa: Mattias Bengtsson, Försvarsmaktens rymdavdelning
LÄS MER:Fler kör privat i rymden - nu skrivs lagen om
