Om det vore val i dag skulle 30 procent av svenskarna rösta på Socialdemokraterna. Det visar GP/Sifos väljarbarometer från juni.
– Effekten av coronauppgången ligger fortfarande kvar. S ökar inte längre, men det är ingen signifikant nedgång, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo.
I april, när coronaviruset hade satt sina klor i Sverige, gjorde S en rekordstor ökning och partiet ligger fortsatt kvar på den nivån.
– Det är alltid lättare för ett parti att känna att de haft framgång, men samtidigt finns det nog en försiktighet inom partiet kring siffrorna, innan de vet hur mycket av stödet som är kvar när politiken återgår till det normala.
LÄS MER:Två tunga skäl till att läget i politiken kommer att förändras
Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet, säger att det kan bli besvärande för regeringen om dödstalen är fortsatt höga de kommande månaderna.
– Då kan kritiken om varför regeringen inte handlade tidigare bli effektiv, även om partierna som hävdat det vid tillfället var eniga med regeringen.
S är fortfarande störst i de flesta regioner. Men inte i Göteborgsområdet, här är S och M nu lika stora.
Med 19,5 procent i junimätningen är Moderaterna i nivå med valresultatet och det parti som utöver S klarat sig bäst under coronapandemin.
– De har agerat under pandemin, det har funnits en kritik kring testerna från Ulf Kristersson och de har varit en aktiv part och synts, säger Toivo Sjörén.
Samtidigt har 25 procent av väljarbasen bytts ut sedan valet.
SD långt efter S
Under coronakrisen har SD tappat i opinionen. Partiet har, åtminstone tillfälligt, släppts in mer i värmen, i och med att de har suttit med i samtal om den pågående coronapandemin, men profilfrågorna migration och brott och straff har hamnat i skymundan.
I junimätningen når partiet 18,9 procent och är fortsatt över valresultatet. SD är också åter nummer ett bland männen.
Även om SD fortfarande ligger över valresultatet är tappet sedan i höstas en viktig psykologisk förändring.
– För ett halvår sedan tävlade SD med S om att vara största parti, nu skiljer tio procentenheter mellan partierna och kampen är snarare mellan M och SD, säger Toivo Sjörén.
LÄS MER:GP/Sifo: S befäster väljarstödet i spåren av coronaviruset
LÄS MER:GP/Sifo: Högsta ökningen någonsin för Socialdemokraterna
Tungt för Miljöpartiet och Liberalerna
Liberalerna stannar på 3,4 procent.
– Liberalerna har mer eller mindre cementerat sin position tydligt under fyra procent, i mätning efter mätning, säger Jonas Hinnfors.
Han säger att partiet har svårt att lägga fram konkreta förslag som lockar väljare.
– Intern splittring leder ofta till någon form av passivitet, en oförmåga att lägga förslag, säger han.
Han konstaterar samtidigt att många väljare har L som andrahandsalternativ.
– Här finns en potential att locka väljare, men hittills har man misslyckats med det.
LÄS MER:Katastrof eller fördel – så förändrar kriser politiken
Trots att regeringen har större förtroende nu än innan coronakrisen, så har inte MP fått någon positiv effekt i opinionen. MP får nu 3,5 procent.
Toivo Sjörén säger att MP:s potentiella väljarbas har minskat, eftersom partiet numera lockar få väljare från borgerliga partier, utan främst från V och S.
Höger och vänster i fokus
Mätningen är gjord i juni, alltså efter att debatten om regeringens hantering av coronaviruset börjat komma igång.
Men någon tydlig effekt av syns ännu inte på siffrorna.
Jonas Hinnfors ser nu ett skifte i svensk politik.
– Det är ett skifte och än så länge verkar det bli mer åt vänster-högerfrågor som vi inte sett i debatten på ganska många år. Som LAS-frågan och hyressättningen, säger han.
Framöver kan också frågan om ekonomiska problem och arbetslöshet ta mer fart.
LÄS MER:Två tunga skäl till att läget i politiken kommer att förändras
GP/Sifos junimätning:
Fråga: "Vilket parti skulle du rösta på i riksdagsvalet om det var val i dag?"
Väljarbarometern bygger på 7 578 intervjuer, gjorda 1 – 11 juni 2020, genom slumpmässigt urval ur befolkningsregistret.
50 procent är telefonintervjuer och 50 procent är webbpanelintervjuer. Webbpanelen består av 100 000 slumpmässigt rekryterade personer som successivt byts ut.
12,3 procent uppger inget parti.
